I artikeln ”Alltmer banunderhåll görs akut” i SEKO-tidningen i april publicerades ett antal uppgifter om Trafikverkets underhållsarbete. Vi har inte fått tillgång till rapporten av Per Corshammar som ni hänvisar till men är förstås intresserade av att få det. Det vi däremot kan konstatera är att utifrån de siffror som redovisas så har vi en annan bild och beskriver här vår syn.

Inledningsvis menar Corshammar att det är bättre och blir billigare att satsa på förebyggande underhåll än att göra akututryckningar. Vi håller med om att det är bättre om det går att göra saker förebyggande än att bara gå på utryckningar. Vi hävdar dessutom att vi satsar på förebyggande underhåll. I artikeln skrivs det att år 1993 så var andelen förbyggande underhåll ca 85 % mot att det idag skulle vara på ca 10 %. Den uppgiften ställer vi oss frågande till vad den baserar sig på. När vi tittar på våra siffror så uppgick förebyggande underhåll (inklusive reinvesteringar) till 67 % under 2013, 58 % under år 2012, 60% under år 2011 och 61% under år 2010. Detta är långt över den nivå som Corshammar påstår och visar även på den pågående upprustningen av järnvägssystemet.

Artikeln beskriver även att banarbetare inte kommer åt spåret för att utföra underhållsarbete. Att det är så många som vill köra på spåren är ett, på sätt och vis positivt, bekymmer vi brottas med. Idag går det tyngre, bredare, längre och fler tåg än någonsin tidigare. Det här innebär att anläggningen slits hårdare än vad den var byggd för och ställer höga krav på oss att bli duktiga på att i god tid planera in mer tider i spår för underhåll samtidigt som vi vill att så många tåg som möjligt ska kunna köra. Det finns oerhört mycket kunskap i branschen och tillsammans måste vi tänka vidare så att järnvägssystemet kan underhållas och användas så effektivt som möjligt. När det gäller tider i spår har vi exempelvis arbetat med totalavstängningar på kontaktledningsbytet Laxå-Falköping och vi inför nu även underhållsfönster för ett mer proaktivt underhållsarbete.

Det påstås också i artikeln att bara 20 % av underhållspengarna hamnar i reella åtgärder i spåret. Det här är en uppgift som har figurerat i media ända sedan i höstas då Per Corshammar spred denna uppgift. Även här ifrågasätter vi vad uppgiften 20 % baseras på. Enligt våra siffror gick 88 % av pengarna för underhållsverksamheten på Trafikverket 2013 och 2012 till entreprenörerna, detta efter att 12 % gått till administrativa kostnader. För 2011 och 2010 var motsvarande siffra 85 % till entreprenörerna vilket visar på ett annat förhållande än det som Corshammars beskriver.

Precis som beskrivs i artikeln är förebyggande underhåll nyckel för att rusta upp järnvägsanläggningen. Trafikverket har en underhållsstrategi och en plan för hur anläggningen ska rustas upp. Det finns mycket kompetens och innovationskraft i branschen och tillsammans måste vi hjälpas åt att upprusta järnvägsanläggningen med fokus på användandet. Upprustningen av järnvägssystemet har påbörjats, detta är ett långsiktigt arbete som vi ska genomföras tillsammans i branschen.