Styrelsen i Seko SJ är bekymrad över den allt mer hårdnande synen att företaget vill styra vad anställda skriver på sociala medier. Dels på egna facebooksidor samt nu i ett antal fall där företaget har synpunkter på ett inlägg där anställda kommenterat en händelse på företagets egen facebooksida.

I dagsläget kan vi konstatera att det just nu inte är vad som skrivs som företaget reagerar på, utan det är att det över huvud taget skrivs som ger skäl för att dela ut erinran. Vi avstår i detta inlägg att kommentera bristen på ledarskap. Alla som läser kan säkert själva dra sina slutsatser på ledarskapsnivån i en organisation som regelmässigt bemöter sina anställda med skriftlig erinran i tid och otid.

Bakgrunden är kundklagomål som framförts via SJs facebooksida som lett fram till att anställda svarat. Några svar har varit spetsiga och kanske mindre välformulerade, men de allra flesta har inte varken skadat företaget eller haft för avsikt att skada eller på annat sätt att förtala.

Inom näringslivet och på myndigheter menar man ibland att lojaliteten mot arbetsgivaren ska gå före yttrandefriheten. Yttrandefriheten är skyddad både i svensk lag och i internationella konventioner. Men även i en demokrati finns det begränsningar av yttrandefriheten. Man får till exempel inte kränka en annan individ eller grupp, man får inte uppmana till brott mot lagen och man får inte avslöja statshemligheter som kan skada ”rikets säkerhet”.

De positiva opinionsfriheterna syftar till att främja ett fritt meningsutbyte och därmed främja demokratin.

 

Yttrandefrihet i allmänhet

Yttrandefriheten i Sverige omfattar en rätt för varje medborgare Sverige att uttrycka sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt, som det uttrycks i regeringsformen. Myndigheter får inte i förväg pröva (censurera) om uttalandena är lämpliga eller bestraffa medborgare enbart för att de ogillar vissa uttalanden. Även utlänningar som befinner sig i Sverige har yttrandefrihet i

samma utsträckning som svenska medborgare. Yttrandefriheten är en del av de positiva opinionsfriheterna, som i sin tur är en del av de medborgerliga fri- och rättigheterna.

Yttrandefrihet i anställning är lite mer komplicerad. Beror på att man skiljer på om man har anställning i privata bolag eller i offentlig verksamhet. Jobbar man i offentlig verksamhet har man i princip samma yttrandefrihet som i samhället i övrigt. Arbetsgivarna får inte heller avtala bort yttrandefrihet för offentligt anställda.

SJ AB tillhör inte denna grupp, utan här tillämpas regelverk som man har i privata bolag. Här är det mer strikt vad som gäller. På den privata sidan har du rätt att internt kritisera företaget.

Du har även rätt att påtala sådant som du tycker är fel. Huvudregeln är ändå att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. Du har ingen självklar rätt att gå utanför företaget, till exempel till media, med klagomål och synpunkter.

I många branscher på den privata sidan finns lojalitetsklausuler med i anställningsavtalen. Det innebär att de anställda förbinder sig att vara lojala, det vill säga att inte yppa omständigheter av betydelse för arbetsgivaren och att inte öppet kritisera verksamheten eller arbetsgivaren.

I Spåra SJ § 3 finns följande skrivning om lojalitet:

”Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter.”

 

Uppmuntra dialog

SJ bryter sannolikt inte mot yttrandefriheten som det ser ut för oss som lekmän. Däremot borde man kunna hantera och uppmuntra till dialog i stället för att dela ut skriftliga erinran till anställda som lämnat helt oskyldiga kommentarer i sociala medier.

Ofta har dessa kommentarer lämnats på grund av att företagets egna kanaler haft rent fel i svar till kunder. Företaget beklagar alltid det inträffade, men lämnar i övrigt inga förklaringar till vad som inträffat. Detta skapar frustration hos anställda som i och med detta söker upprättelse för det jobb man utfört. Många upplever också att man inte får den backning från arbetsgivaren som man anser sig behöva i olika situationer.

En viss kritikrätt finns i alla företag och här anser vi från Seko att man överträtt gränsen från ledningens sida. Att klicka på ”Like” är inte en handling som skall bestraffas!!

De medlemmar som har drabbats av erinran hoppas vi tar kontakt med sin fackliga organisation. Vi vill gärna ha mer information om orsakerna till att företagets chefer agerar på detta vis. En kontakt med berörda fackklubbar i Seko SJ skulle också ge oss mer information om hur många som drabbats av skriftliga erinran efter att ha skrivit något på sociala medier.