Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke
De privatanställda tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas vid flera avtalsperioder sedan sedan industriavtalets tillkomst 1998. För att vända trenden behövs ett högre ”märke” och samtidiga låglönesatsningar.
Det säger Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko och projektledare för 6F:s lönebildningsprojekt ”Lönebildning för jämlikhet”.
Foto: Seko
-Målet är att utjämna skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän och det har vi inte lyckats så bra med. Det är också bakgrunden till det här projektet, säger han.
Den första av projektets rapporter ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade”, som presenteras i dag, visar att tjänstemännen dragit ifrån arbetarna lönemässigt de senaste 20 åren. Enligt rapporten beror det på att det så kallade ”märket”, den löneökning som bestäms av industrin, är så lågt att det blir pengar över till lokala lönelyft för tjänstemännen. I själva verket, menar utredaren Mats Morin, är löneutrymmet större än normen för de centrala avtalen, märket.
Så har det varit i flertalet avtalsrörelser sedan 1998. Det finns undantag, en avtalsperiod som lyfts fram som förebild för en utjämning av lönerna inleddes 2007. Då var märket relativt högt satt, LO-förbunden var ense om en kraftig jämställdhetssatsning och det kom en finanskris som minskade möjligheterna för tjänstemännen att ta ut stora lokala lönelyft.
-Vi vill förstås inte ha en finanskris, men de övriga ingredienserna har visat sig vara framgångsrika, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
Rapporten utgår ifrån att det finns ett givet löneutrymme som arbetare och tjänstemän kan dela på. Om den ena gruppen får mer, så får den andra mindre. Det betyder att den större del av kakan som tjänstemännen förhandlat sig till lokalt lika gärna skulle kunna komma arbetarkollektivet till del genom en ökade centrala löneökningar, enligt rapporten.
-Löneutrymmet brukar bli ungefär så högt som de krav vi ställer i inledningen av en avtalsrörelse. Vi hamnar ofta rätt, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
Skulle inte en slutsats kunna vara att arbetarna skulle tjäna på att också ha en lokal lönebildning, eftersom det gynnat tjänstemännen?
-Nej, som kollektiv är båda grupperna lika starka, men på lokal nivå har tjänstemännen en starkare ställning, de kan gå in till chefen och säga att de vill ha 5 000 kronor i löneökning annars säger de upp sig. Det är svårt för de allra flesta arbetare, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
Samtliga 6F-förbund ställer sig bakom rapportens slutsatser.
