Orsaken till den långa utredningstiden tvistar de berörda om. Vissa menar att det är brister
i lagstiftningen (två lagar ska kopplas samman) som gör att polisen måste ”överutreda” brotten.
Ändå ogillas hälften av alla åtal.
Andra hävdar att det inte alls är fel på lagstiftningen, utan att det är bristen på utredare inom polisen som gör att utredningarna tar lång tid.

För några år sedan bildade åklagarmyndigheten en särskild enhet för miljö- och arbetsmiljömål,
Rema, för att samla kompetens på ett ställe. Och på så sätt bli mer effektiva. Någon motsvarande
satsning har hittills inte gjorts inom polisen.

Regeringen har aviserat att Arbetsmiljöverket ska få fler inspektörer, och anställningsstoppet på verket är borta. Men det är än så länge oklart hur det blir med polisutredare.
Regeringen tar just nu fram en ny arbetsmiljöstrategi vars mål bland annat är en nollvision för
dödsolyckor.

Arbetsmiljöbrott är ett oaktsamhetsbrott, och det skiljer ärendena från många andra brott, som ofta utgår från en direkt handling. Åklagaren måste visa att en fysisk person som företräder
arbetsgivaren (och som har arbetsmiljöansvar) – vd, chef, arbetsledare – varit straffbart oaktsam och att det lett fram till att en olycka eller dödsfall inträffat.
Och oaktsamhet i det här fallet handlar nästan uteslutande om underlåtenhet att vidta åtgärder.
Åklagaren ska visa att det finns ett orsakssamband mellan underlåtenheten och olyckan. Men
det räcker inte. Hen ska dessutom göra det sannolikt att olyckan/ dödsfallet inte inträffat om arbetsgivaren följt arbetsmiljölagen och dess föreskrifter.

Om domstolen håller med åklagaren kan enskilda personer dömas för arbetsmiljöbrott och vållande till annans död, kroppsskada eller sjukdom. Företag kan dömas till företagsbot, utan att någon enskild person döms för brottet. Offentliga arbetsgivare kan inte få företagsbot.

Arbetsmiljöbrott har preskriptionstider: Från händelsen till dess att åtal väcks får det gå högst fem
år för vållande till annans död. Preskriptionstiden är två år för vållande till kroppskada/sjukdom.

Exempel på utredningstider :
1. Den 3 oktober 2011 misshandlades kriminalvårdaren Karen Gebreab till döds av en intagen
på häktet i Huddinge. Sommaren 2014 väcktes åtal mot tre tidigare chefer för grovt arbetsmiljöbrott och vållande till annans död.

I februari 2015 friades cheferna av Södertörns tingsrätt. Rätten var dock oenig. Tre av ledamöterna
ville fälla två av de åtalade.
Åklagaren har överklagat den friande domen för två av de tre åtalade. Ny rättegång hålls sannolikt
i augusti 2015 i Svea hovrätt, fyra år efter mordet.

2. För sju år sedan skrev Sekotidningen (nr 9/2008) om följderna av en olycka som inträffat tre år
tidigare då en man klämdes till döds av ett nedfallande flak på en dumper.
Det blev inget åtal för dödsfallet 2005. Istället förbjöd Arbetsmiljöverket företaget Hägglunds last &
schakt att använda dumpern till dess att felet på flaket åtgärdats. 2008 stoppades dumpern i en
trafikkontroll. Polisen upptäckte att den hade användningsförbud och ärendet gick till åtal.

Efter att ha vandrat mellan tingsrätten och hovrätten ett antal gånger dömde tingsrätten i mars 2014 företaget till 50 000 kronor i företagsbot. Bolaget överklagade och ärendet behandlades i hovrätten i februari i år. Hovrätten friade företaget, sju år efter att polisen stoppat dumpern.

3. I februari 2010 omkom en banarbetare som utförde snöröjning för Strukton rail vid Linghem i
Östergötland. En samstämmig bedömning av Haverikommissionen, Trafikverket, Arbetsmiljöverket
och polisen lade ansvaret för olyckan på bristande rutiner. Strukton hade inte följt reglerna för skydds- och sätdomstokerhetsplanering, därför kunde olyckan ske.
I december 2013 väcktes åtal och åklagaren yrkade på företagsbot på 3 miljoner kronor. Strukton medgav fel. Tingsrätten fastställde företagsboten i en dom i augusti 2014, fyra och ett halvt år efter olyckan.

4. I maj 2008 omkom två personer och tre skadades svårt vid ett brobygge på Botniabanan.
Ena sidan av en gjutform byggd i trä rasade, och de omkomna och skadade föll 20 meter. I december 2009 väcktes åtal och i mars 2011 fällde tingsrätten flera ansvariga för arbetsmiljöbrott.
Skanska, som var huvudentreprenör, dömdes att betala företagsbot på 6 miljoner kronor.
Skanska godtog företagsboten, medan övriga dömda överklagade.
I juni 2012, drygt fyra år efter olyckan, friades samtliga i hovrätten. Åklagaren bad riksåklagaren
överklaga till Högsta domstolen, men RÅ sade nej.

5. Om vissa ärenden tar lång tid kan det också gå snabbt för de rättsvårdande myndigheterna
att fatta beslut. En dag i början av juni 2010 blev banarbetaren Magnus Kärnbo påkörd och dödad av ett pendeltåg när han arbetade med att jorda ledningar vid Karlberg i Stockholm.
Drygt ett år senare lades polisens förundersökning ner. Trots att Arbetsmiljöverket ansåg att arbetsgivaren Norsk baneservice brustit i sitt arbetsmiljöansvar.
Åklagarens motiv för att inte åtala var att den omkomne och hans kolleger gett sig ut i spåren
för att arbeta på ”eget bevåg”.
Sekotidningen berättade om Magnus Kärnbo i nr 6/2011.