Hur går dina tankar i dag om dödsolyckan i Piteå? 

– En dödsolycka är alltid det värsta som kan hända. Det är tragiskt hur man än vänder och vrider på det. Det är förfärligt att en av våra medarbetare har gått bort, säger Markus Gardbring, operativ chef på Green Cargo. 

Vad har det inneburit för Green Cargo att ha varit misstänkt för arbetsmiljöbrott?  

– Det är klart att man vrider och vänder ytterligare på säkerhetsarbetet.

– Sedan är det aldrig särskilt trevligt för någon part i väntans tider, i synnerhet inte för anhöriga och de närmst inblandade i olyckan. Det har tagit lång tid att få det här prövat.

Fanns det något som Green Cargo kunnat gjort annorlunda för att ha förhindrat olyckan?  

– Det är en hypotetisk fråga. Det finns det alltid fler saker att göra i allt. Vi har ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete, både i det här fallet och generellt. Det har vi fått prövat ordentligt i både tingsrätten och hovrätten.  

Hur farligt är växlingsarbetet?  

– Det finns alltid en risk vid plankorsningar vid växlingsarbete. Det är därför det ingår i våra skyddsronder att göra en bedömning av plankorsningar. I det här fallet hade man gjort en bedömning att det fanns en låg risk vid plankorsningen. Det fanns heller inga larmrapporter om plankorsningen.  

Hur stort är problemet med järnvägskorsningar?  

– Det är ett generellt problem, i synnerhet obevakade plankorsningar. Riskerna måste byggas bort. 

Är problemet med obevakade järnvägskorsningar på industriområden större än de utanför industriområden?  

– Det vågar jag inte svara på. Det är helt olika typer av risker vid växlingsrörelse, jämfört med tågrörelse på järnvägen.  

Arbetssättet att stå på ett fotsteg på vagnen när godståget backas – hur farligt är det med tanke på risken för olycka?  

– Det är svårt att sätta en skala på hur farligt det är generellt. Vi gör riskbedömningar för varje enskilt fall och varje typ av vagn. Vi bygger bort risker med bättre åkhandtag, vi utvecklar även ny teknik för att i vissa sammanhang kunna minska behovet av signalgivare som står på vagnen.

– Givetvis jobbar vi mot infrastrukturägare för att få på plats till exempel bommar och ljussignal vid plankorsningar.

Vad har gjorts efter Piteåolyckan för att göra växlingsarbetet säkrare?   

– Vi har gjort en förstudie för vad vi kallar obemannad uppsikt. Vi har tittat på möjligheten att sätta en kamera på vagnen och kommit fram till att det är tekniskt möjligt att genomföra. Utmaningen blir att få till en stabil produkt. Vilket är nästa steg i det arbetet.  

Är det något mer som gjorts?  

– Det görs skyddsronder hela tiden och lokala riskbedömningar. Vi har gjort fotstegen på vagnarna större och åkhandtagen bättre. Det görs tillsammans med våra skyddsorganisationer.  

Att använda blixtljus på vagnen vid växlingsarbeten när det är mörkt ute togs upp i tingsrätten och hovrätten. Det skulle ha ökat chanserna för lastbilen att upptäcka godståget, menade åklagaren. Används blixtljus i dag?  

– Man måste alltid göra en bedömning huruvida det behövs. Det finns andra risker kopplat till att använda blixtljus. En lokal bedömning måste göras. 

Finns det något branschen kan göra för att göra arbetet säkrare?  

– Branschen jobbar med tekniska lösningar, till exempel att bygga bättre skydd vid plankorsningar. Man jobbar också med en annan lösning, att biltrafikanter, både lastbilschaufförer och privatpersoner, ska få en sorts automatisk varning när tåg kommer i mobilen eller i navigeringssystemet i bilen.