– Medlemmarna vill att vi hittar på olika aktiviteter tillsammans. Och det gör vi, både dyra som gokart och lite billigare som att gå på lokala pizzerian, säger David Andergard, kassör i Sekos klubb på Karlskogaanstalten.

Recept som ska ge Seko fler medlemmar är helt enkelt att vara där medlemmarna är. Skapa relationer, vara någon att lita på.

Ja, egentligen har klubben i Karlskoga tillämpat delar av det här länge, men, som David Andergard uttrycker det, går det alltid att göra mer.

Han har gått en medlemsrekryteringskurs inom ramen för Projekt 80 000 (se artikel på nästa uppslag) för att få fler idéer.

– Jag vill att vi ska vara mer på sociala medier, och funderar på att skapa ett Instagramkonto i klubbens namn. Det kan vara kul att lägga ut bilder. Många medlemmar är unga och finns där, säger han.

Stefan Karlsson

 

Stefan Karlsson har varit ordförande i klubben i många år och han stöder alla goda idéer. Själv lyfter han fram en stor fördel:

–Vi har en
lokal klubb här
på arbetsplatsen och det är
ovärderligt. Vi
finns här, så att
säga, medlemmen kan komma direkt till oss förtroendevalda med sina bekymmer eller frågor, slipper ringa ett anonymt telefonnummer, säger han.

Att ha medlemsrekrytering på agendan är självklart i Karlskoga. De förtroendevalda har det i åtanke mest hela tiden och lyckas för det mesta värva nyanställda. Så där finns inte mycket mer att göra, tror David och Stefan, som båda sitter i klubbstyrelsen.

Däremot behöver klubben synas ännu mer på arbetsplatsen, göra ännu mer för medlemmarna och som sagt bli aktiva i sociala medier.

Av de cirka 70 anställda på anstalten, som är i klass 2 och har ett 70-tal intagna, är 38 medlemmar i Seko. Resten är medlemmar i främst ST. Det finns ett par som är oorganiserade. De bearbetas försiktigt men bestämt.

Den stora potentialen att fånga in nya medlemmar finns dock bland dem som nyanställs varje år.

David Andergard

– Vi får snart fem nya kolleger och där är det viktigt att vi syns. Alla fack får tillfälle att informera vid introduktionen, säger David Andergard.

Inget är självklart på en arbetsplats där det finns konkurrerande fack, men både Seko och ST har bestämt att inte värva medlemmar från varandra.

– Nej hellre samarbeta än konkurrera, säger ordförande Karlsson.

Det blir ändå så att facktillhörigheten på de närmaste kollegerna delvis styr valet av facktillhörighet. Stefan, som är produktionsledare, är ett bra exempel. Fyra av fem kolleger till honom har valt Seko, i en grupp som ofta väljer Ledarna.

Caroline Karlsson är kriminalvårdare och blev medlem i Seko för ett halvår sedan, strax efter att hon börjat sitt vikariat.

– Det var en kompis som sa att jag ”måste gå med i facket”. För trygghetens skull. Du vet inte vad som kan hända, säger hon.

Men det ledde inte omedelbart till att Caroline gick med. Först läste hon på, gick in på Sekos hemsida och funderade. Att det var Seko hon intresserade sig för berodde på att hon sett spår av förbundet i lunchrummet. Någon affisch, tror hon.

Hon gillade vad hon läste om Seko och ansökte via hemsidan.

– Hur lätt som helst, säger hon.

Carolines uppfattning är att de som värvar medlemmar ska vara ödmjuka och gå försiktigt fram. Annars finns en risk att det blir motsatt reaktion.

– Fackets företrädare måste vara medvetna om att alla inte är så insatta, många vet ingenting och måste få läsa på. Jag tror inte att det funkat om någon sagt: nu ska du gå med i facket.

Hur kommer det sig att du stannat kvar i Seko?

–Alla goda kompisar jag har i klubben betyder mycket, säger hon. Det är viktigt att ha en relation, nu känner vi varandra och det känns bra.

Att Sekos syntes på arbetsplatsen var viktigt och kanske avgörande i Carolines fall. Att synas på sociala medier kan bli nästa steg. Caroline tycker att Davids idé om ett Instagramkonto är bra.

– Då kan du lägga ut information när vi ska ha medlemsaktiviteter så kan jag se det hemifrån, säger hon.

– Ska jag mejla det då?, frågar David som känner sig osäker på hur det funkar.

– Nej, om jag följer dig på Instagram så ser jag det.

– Just det ja, bra.

Apropå att synas, flikar Stefan in, så skulle det
inte skada med
en eriksgata från förbundskontoret. De
borde visa sig
mer ute i klubbarna, annars
blir det de borta i Stockholm
och så vi här i Karlskoga.

Jennie Merkell, som arbetat på anstalten sedan 2007 och gick över från Kommunal efter att kompisar och föräldrar tryckt på, tror att information är svaret på frågan hur Seko ska få fler medlemmar.

– Jag säger som Caroline, berätta vad facket är. Då blir det intressant.

– För mig som redan var medlem i ett annat LO-förbund var det lättare att välja Seko framför ST, säger hon. Ändå läste jag på en hel del innan, säger hon.

Klubben ska söka projektmedel för medlemsaktiviteter från Projekt 80 000. Filosofin är att medlemsvård ska ge utdelning. Klubben har bett medlemmarna komma med förslag.

– Allt i facket ska vara öppet för påverkan, säger David.