– Stressade, deprimerade personer fungerar inte optimalt i sitt jobbsökande. De kan vara alltför ivriga i sitt möte med arbetsgivare, eller också når de gränsen då de ger upp helt, slutar betala hyran och förlorar balansen, säger Rikard Åkesson.

Han har arbetat som arbetsförmedlare sedan 1990 och sett allt fler få problem med ekonomin,och han anser att det är ett stort hinder i arbetet. Särskilt svårt är det för unga som hoppat av gymnasiet, inte kan få a-kassa och inte heller ekonomiskt stöd från kommunen eftersom de många gånger bor kvar hemma.

– De mår psykiskt dåligt, har ibland svåra hemförhållanden och ofta skamkänslor inför omgivningen, föräldrar och skola. Känslor som kommer fram hos oss, som skolan inte har en aning om. Skamkänslor finns också hos föräldrar som tycker att situationen är svår, säger Rikard Åkesson.

När det gäller unga som inte går klart gymnasiet tycker han inte att det är en bra lösning att individen kommer till arbetsförmedlingen. Det bästa vore om kommunen, skolan, arbetsförmedlingen och andra tillsammans försökte stötta eleverna i skolan, så att de kan gå kvar och fullgöra studierna.

– Ungdomarna behöver utbildningen, sen kanske det kan var- vas med arbete, men många behöver duvningen i skolan.

Under hela sin tid som förmedlare har Rikard Åkesson arbetat med arbetssökande som behöver rehabilitering för att klara ett arbete. I dag anses ca 25 procent av de sökande ha ett funktionshinder, för 20 år sedan var det mellan 10 och 15 procent.

Behoven ser olika ut inom rehabiliteringen. Det kan vara utbildning, anpassat arbete, särskilda insatser i olika typer av program eller liknande. Till rehab kommer unga, ensamstående med och utan barn, funktionshindrade, äldre. Ja, i stort sett alla.

Många är starkt påverkade av sin ekonomiska situation, oavsett om de har full ersättning från a- kassan, grundersättning, aktivitetsstöd, försörjningsstöd från kommunen eller inga pengar alls. Högsta nivån i a-kassan är 680 kronor per dag minus skatt.

– Det har legat stilla sedan tio år tillbaka och räcker inte lika långt som förr. För en grupp långtidsarbetslösa blir den låga inkomsten ett sätt att leva, de anpassar sig till det och passiviseras.

Ekonomisk trygghet skulle underlätta arbetet då det tar bort den ekonomiska stressen. Allt skulle gå snabbare, de sökande skulle bli piggare i huvudet, få fler idéer, bli mer kreativa.

– Oron för hyran och maten gör att de går miste om en del möjligheter, säger han. Folk presterar inte genomgående bättre under knappa förhållanden, det kan snarare vara tvärtom.

Rikard Åkesson pratar med de sökande om deras ekonomiska situation, frågar och lyssnar, det kan vara första gången någon lyssnar och visar förståelse.

– Det räcker långt att bara lyssna, säger han. Det handlar om att få ett bra möte, trots det stressiga läget.

Samtidigt försöker han att inte prata för mycket om pengar. Han måste hitta en utväg så att individen kan bryta sig loss, se framåt, hitta lösningar. Individen ska känna att han eller hon inte är ensam och att det går att hitta ett arbete. Det gäller att hitta styrkorna.

– Alla har något de är bra på och det går att leta fram. Det är inte alltid individen är medveten om det själv. Jag försöker följa min intuition och inte förlita mig på olika manualer.

På samma sätt som Rikard Åkesson lyssnar på de arbetssökande försöker han lyssna på de potentiella arbetsgivarna. Om de inte har ekonomiska problem eller funktionshinder så känner de någon som har eller har haft. Han säger att många vill hjälpa till.

– Arbetsgivare är människor de också. De kan få en liten kick av att göra en insats. Och så säger jag alltid: vi provar oss fram.

Att ekonomisk stress, tillsammans med sjukdom och sociala svårigheter, motverkar och fördröjer möjligheten att få jobb har Rikard Åkesson många exempel på.

Han berättar om en kvinna som hade en psykisk stressjukdom och som fick sin sjukpenning indragen efter ett och ett halvt år. Hon hade påbörjat rehabilitering under sjukskrivningstiden och jobbade 10 timmar per vecka när Försäkringskassan fattade sitt beslut.

Efter det klarade hon inte att fortsätta arbeta, och hennes man blev i sin tur sjuk av att inte våga bli sjuk. Familjen var hänvisad till hans inkomster. Kvinnan kunde inte arbeta alls på två år efter detta.

Hur ska man lösa de ekonomiska problemen?

– Jag tror det räcker om vi förenklar de regler som finns när det gäller arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och kommunens försörjningsstöd. Bildar nätverk kring de arbetslösa, som i sin tur kan skriva under på att de ska medverka.

– Det finns bra regler i dag som vi skulle kunna använda mer ge- neröst, mindre byråkratiskt. Gå utanför ramarna lite, för individens skull. Det kan i många fall vara mer rättssäkert än att behandla alla på samma sätt.

Vad är det ni inte får göra idag?

– Till exempel om det ramlar in en sökande på arbetsförmedlingen som snabbt skulle bli hjälpt av en åtgärd så kan vi inte ge den om han eller hon inte tillhör en prioriterad grupp: ung, långtidsarbetslös, funktionshindrad. Och är personen ung måste vi vänta i tre månader.

Rikard Åkesson oroar sig för att allt fler unga och äldre fastnar i jobb- och utvecklingsgarantin, med låg ersättning, om ens någon. De kan gå kvar i flera år och det finns näst intill inga resurser att erbjuda den här gruppen.

– Det läggs mycket pengar på jobbcoacher, man skulle kunna ta några av de medlen och satsa på deltagarna i Fas 3, som numer kallas sysselsättningsfasen, så att de kan komma ut i arbete, säger han. Vi har fler möjligheter nu, men det fattas åtgärder som kan göra deltagarna redo för arbetsmarknaden.

En del av pengarna till jobbcoacher och till administrationen inom arbetsförmedlingen kunde läggas på bättre ersättningar till de arbetslösa, tycker Rikard.

– Det finns för många som arbetar på myndigheten utan att delta i produktionen på fältet. En del av dessa resurser borde kunna styras om till tjänster riktat direkt på och mot de sökande.