I häktesköket i Göteborg jobbar Oleg Khlopkov och Agneta Stålstrand och deras kolleger.

Dagens lunch: pasta med tonfisksås. En lite lättare måltid, förklarar köksföreståndare Fredrik Hansson. Till middag serveras grillkorv och potatismos, hemlagat på 77 kilo potatis.

– På kvällen är det en något kraftigare måltid, säger Fredrik.

Vi är på häktet i Göteborg. Här lagar åtta kockar all mat till de cirka 250 intagna, nästan allt lagas från grunden. 500 portioner varm mat varje dag. Lunch och middag. Köket förbereder även frukost och kvällsmål.

– Det som lagas idag, serveras idag, säger köksföreståndaren. Personal är på plats från klockan 06 till 17 varje dag.

Kökspersonal på Häktet i Göteborg Seko tidningen

Häktet, som är Nordens största, ligger mitt i stan och är delvis nybyggt. I samma kvarter finns det gamla häktet, samt tingsrätt, polis och åklagarmyndighet.

Men de andra verksamheterna ser inte personalen i häktesköket mycket av. De är aningen isolerade från omgivningen, träffar inte de intagna och inte heller så många av de andra på häktet. Bortsett från att de kan möta någon i omklädningsrummet.

– Det är så krångligt att gå ut härifrån, vi måste byta kläder och gå genom huset. Det är bättre att stanna inne i personalrummet, säger Bayan Karim, en av kockarna.

De intagna kommunicerar med köket via kriminalvårdarna.

– De gör en så kallad hemställan för att få skriva till oss, säger Bayan. Antingen om de har önskemål om maten, som större portioner eller särskilda rätter. Eller också, vilket händer ibland, skriva och berömma maten.

I personalrummet intill köket hänger några handskrivna lappar från intagna. ”Tack för den goda lasagnen”, har någon skrivit.

Just lasagne är en mycket populär rätt och serveras regelbundet, precis som köttfärssås och spagetti, och potatismos. Spagetti blir det till och med lite oftare än andra rätter.

– God mat ger ett lugnare häkte, säger Fredrik Hansson. Vi vill göra en bra produkt, det är så roligt när den uppskattas.

Att bra mat ger en lugnare stämning på avdelningarna bekräftar kriminalvårdaren Eddie Njie när han hämtar matvagnen till sin avdelning.

– Här lagar de mat från grunden och det märks. Maten är bra och de intagna gillar den verkligen, säger han.

Maten levereras i vagnar, och kriminalvårdarna på respektive avdelning delar ut maten till de intagna. På en avdelning hjälper intagna till.

Tack vare att Kriminalvården har inköpsavtal med stora rabatter – det blir upp emot 40 procent billigare – kan köket hålla hög kvalitet, trots en begränsad budget. 42 kronor per intagen och dag ska räcka till allt.

–Det funkar, säger Fredrik Hansson. Vi kan till och med göra hemlagad dessert till soppan varje vecka.

Eftersom det är ett tillagningskök kommer råvaruleveranser nästan varje dag. Tisdagar undantagna. Det som inte ska lagas till omedelbart förvaras i stora kylar. Mjölk och smör, grönsaker, frukt. Allt har sin egen förvaring.

Fredrik Hansson vill gärna lyfta fram att köket är mångkulturellt och att det får genomslag på matsedeln. Särskilt på söndagar när den kock som jobbar får välja maträtt.

Bayan Karim gör gärna moussaka.

– Inte irakiskt direkt, säger hon med ett skratt, men jättegott.

Agneta Stålstrand lagar svensk husmanskost, gärna rotmos eller kålpudding.

Amir Nabipour, som ursprungligen är från Iran, gillar kryddor. Han testade att tillsätta gurkmeja i riset och det blev en succé.

– Jag visste inte om det skulle lyckas. Riset ser ut som saffransris, som är vanligt i Iran. En kollega i huset, som också är från Iran, sa att det är fantastiskt att vi lagar saffransris. Inte ens han märkte att det är gurkmeja.

Ryske Oleg Khlopkov säger lågmält att han nog gärna lagar biff Stroganoff. Han har vikarierat som kock på häktet i två år. Han läser svenska och har nytta av att jobba samtidigt.

Att laga mat är något som alla kockar gillar, även om det för de flesta var en slump att det blev så, och en tillfällighet att de kom att arbeta inom Kriminalvården.

– Det börjar ofta med ett sommarvikariat och så är man kvar, säger Amir.

Häktet i Göteborg byggdes om och till för sju åtta år sedan, och i samband med det förändrades köket från ett uppvärmningskök till ett tillagningskök. Något Agneta Stålstrand och Bayan Karim är mycket nöjda med.

Amir däremot saknar det gamla köket där intagna kom och hjälpte till. Han gillade att prata med de ofta unga killarna och hoppades få dem på andra tankar.

Då fick även personalen i köket utbildning i hur Kriminalvården fungerar och ser på sin uppgift. Något som är borta idag.

– Det hände att intagna kallade på oss när de mådde dåligt. I dag träffar vi dem inte ens, säger han.

Amir understryker att det var de lugnaste som fick komma.

– Jag tror våra samtal var viktiga, säger han.

Sedan Fredrik Hansson blev chef för ett par år sedan har köket organiserats om, personalen har fått hjälpmedel, nya maskiner, fler och bättre ugnar och spisar.

Variationen i jobbet har ökat sedan alla roterar mellan olika arbetsuppgifter,  alla diskar exempelvis någon dag i veckan.

Stressen har minskat väsentligt och de tunga lyften är, om inte borta så betydligt färre. En ergonom har hjälpt till.

– Vi lyfter inte i onödan, säger Fredrik.

Kökspersonal på Häktet i Göteborg Seko tidningen

Precis som alla kök och restauranger har häktesköket olika allergier och önskemål om mat att ta hänsyn till. För att underlätta har personalen bestämt att ersätta det mesta av vetemjölet med maizena för att slippa göra särskild glutenfri kost.

Samma sak med laktos, det är bättre att avstå i det närmaste helt även från mjölkprodukter. Nötter förekommer inte alls i köket.

– Vi gör undantag. I den populära lasagnen är det exempelvis vetemjöl i plattorna, men då har vi alternativ, säger Fredrik.

Fredrik Hansson och hans team sköter det mesta på egen hand. De har en kriminalvårdsinspektör som sköter det administrativa, men i övrigt är de självständiga. De litar på oss så länge allt fungerar, som han säger. Fredrik själv litar i sin tur på kockarna.

– De kan sitt jobb och gör det bra, jag tvivlar aldrig på det, säger han.

Agneta Stålstrand säger att jobbet blivit betydligt lugnare sedan Fredrik tog över. Förr kunde hon ha en klump i magen när hon gick till jobbet, men nu, nu känns det bra.

– Vi skojar mycket, säger Fredrik, vi gör det i Göteborg. Han drar en vits, och alla som sitter runt lunchbordet med den fina röda vaxduken drar på smilbanden. En aning i alla fall.

Tänk om man inte har någon göteborgshumor. Hur går det då?

– Man behöver inte skratta, säger Fredrik allvarligt.

Och så skrattar han.