Dubbelt så mycket pengar läggs på underhåll i år jämfört med för tio år sedan. Var peng­arna hamnat är det svårt att reda ut, och ord som kris, kaos och haveri används när den svenska
järnvägen diskuteras. I den allmänna debatten är persontrafiken i fokus, men inte bara den har problem.

Norr om Umeå finns bara ett järnvägs­ stråk och för industrin i norra Sverige är det en pulsåder. Den vägen transporteras malm, stål, papper, timmer och trävaror för miljard­ värden varje år. Eftersom möjligheterna att leda om trafiken är få blir konsekvenserna av ett haveri stora och kostsamma.

I höstas röstades regeringens budget ned och en satsning på ytterligare 5 miljarder kronor till underhåll försvann. Trafikverket ställde in flera planerade arbeten, bland an­ nat sträckan mellan Boden och Bastuträsk på Stambanan genom övre Norrland, som är i så dåligt skick att rälsen måste bytas ut.

Rena godstrafiksträckor prioriteras lågt när underhållspengar fördelas, och den övre delen av Ådalsbanan har försvunnit ur Trafikverkets upprustningsplaner. För industrin ingår den knappt fem mil långa sträckan i ett transport­ nät – tar man bort en bit faller hela systemet.

Dagens Arbete och Sekotidningen har tillsammans granskat dessa två sträckor som industrin lyfter fram både som viktiga och i så dåligt skick att företagen ständigt måste vara beredda att lösa problem som uppstår.

Samtidigt varslar järnvägsföretagen an­ ställda om uppsägning, av ekonomiska skäl, när det egentligen skulle behöva nyanställa, sett till behoven.

Klicka på bilden för en större karta över de granskade sträckorna (öppnas i ett nytt fönster)

karta_liten

Kostnad

  • Dryga 5 miljarder kronor kostar förseningar och inställda tåg varje år
  • 3,3 miljarder för persontrafiken
  • 1,4 miljarder för godstrafiken
  • En halv miljard för akuta underhållsinsatser.
Källa: Förseningskostnader inom järnvägen, McKinsey