– Det händer att medlemmarna frågar varför vi vill hindra dem från att arbeta över och tjäna pengar, säger Jimmy Nyberg, Sekos huvudskyddsombud på Kronobergshäktet i Stockholm.

– Vi vill inte hindra någon från att jobba extra och tjäna pengar. Men i förlängningen kan det bli ett arbetsmiljöproblem och ett hot mot hälsan. Även den fri- villiga övertiden måste minska och spridas ut på fler, säger han.

Sekotidningen träffar Jimmy i häktets lokaler en dag i januari, och han förklarar sin syn på problemet. Han är övertygad om att övertiden måste ner och för- delas jämnare. För att klara det behöver häktet, regionen, ja hela Kriminalvården, mer resurser.

Han har räknat ut att det exempelvis går åt mellan 9 och 10 tjänster i stockholmsregionen, enbart till sjukhusbevakningar.

– Då borde regionen ha de tjänsterna, säger Jimmy Nyberg.

Jimmy Nyberg

Ett hinder i arbetet att minska övertiden är att de som jobbar mycket mår bra och har svårt att se att de kan ta skada. Majoriteten, cirka 85 procent, tar ut övertiden i pengar, enligt Jimmy.

– Det kan också vara svårt att få ut sin ledighet när det är brist på personal.

I höstas vann han och Seko en tvist om övertidsarbete på Kronobergshäktet. En handfull kriminalvårdare hade arbetat mer än 50 timmar övertid under en månad. 50 timmar är gränsen enligt kollektivavtalet.

Efter central förhandling fick Seko 10 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

– Jag tyckte i våras att det gått för långt. En medlem hade arbetat 100 timmar extra, det betyder att personen haft högst tre fridagar på en månad, och det är inte okej på något sätt, säger Jimmy Nyberg.

Så fort tvisten var avgjord lämnade Jimmy in ytterligare en. Den är ännu inte avgjord.

– Arbetsgivaren hänvisar till att det är tillåtet att göra enskilda skriftliga överenskommelser som överstiger 50 timmar, säger Jimmy. Det är inte så vi tolkar avtalet.

Jimmy Nyberg har själv arbetat  mycket övertid, 400 timmar 2016 och 200 timmar förra året. Varför?

– För att inte svika arbetskamraterna och för att det ger god ersättning. Men det är inte så lyckat, jag har fått höra att jag ska vara ett föredöme, och då kan jag inte arbeta så mycket övertid. Jag märker även att det blir för tungt.

Samtidigt förstår han att med- lemmarna lockas av den extra inkomsten. Ersättningen för kvalificerad övertid är hög. Om det är en fridag ger det dubbelt betalt och om det är storhelg 2,5 gånger grundlönen.

– Det betyder mycket för kriminalvårdare som i regel inte har så höga löner, säger han.

Han har de lokala cheferna med sig i ar- betet med att minska övertiden, samverkan fungerar mycket bra till och med, men Jimmy tycker minskningen går för långsamt.

Jennie von Alten

Häktets chef, kriminalvårdschef Jennie von Alten, håller med om att övertiden varit för hög på Kronoberg, och säger att häktet jobbar för att minska den. I grunden handlar det om resursbrist, det är Jimmy och Jennie ense om.

– Mellan 2016 och 2017 hade vi som mål att halvera det totala övertidsuttaget. I år ska övertiden ner med 25 procent ytterligare. Men det finns mer att göra. Vi har också blivit uppmärksammade på att det finns ett ojämnt uttag, och är överens med skyddsombuden om att vi behöver sprida ut övertiden på fler medarbetare, säger hon.

Hittills har de som velat arbeta övertid skrivit upp sig i en bok som personalplaneringen sedan ringt in efter. Alla har inte känt till den möjligheten, menar Jennie von Alten.

– Vi kan beordra övertid, men det vill vi inte göra. Vi vill att personalen ska trivas, säger hon.

Övertidsarbetet beror, enligt Jimmy Nyberg, framför allt på resursbrist, ”alla rader i schemat är inte tillsatta med personal”, men även på många akuta händelser, hög personalomsättning och brister i planeringen.

– Om arbetsgivaren granskar var det är mest övertid kan de sätta in mer personal på den avdelningen eller för den specifika arbetsuppgiften, säger han.

Jennie von Alten instämmer:

– Häktet har renoverats och från årsskiftet är det i full drift igen. I samband med det har vi en organisation på plats och i den tar vi hänsyn till särskilda behov.

Vi får bland annat en personalpool, säger hon.

Kronobergshäktet är inte ett unikt exempel på stora och ojämna övertidsuttag. Sekotidningen har begärt ut övertidslistor från flera häkten och anstalter, och mönstret går igen, mer eller mindre. En anstalt som sticker ut är Kumla, där en kriminalvårdare

hade 528 övertidstimmar 2016. Ytterligare fyra arbetade mer än 400 timmar extra.

– Det är svårt att göra något åt, säger Thomas Hagsten, Sekos ordförande på anstalten och vice ordförande för Seko Kriminalvård. Arbetsgivaren har rätt att teckna individuella avtal med enskilda medarbetare om övertidoch det sker frivilligt.

Han säger att Seko ser allvarligt på läget.

– Vi har tagit upp det i våra samverkansforum, säger Thomas Hagsten.

Mathias Lodén, huvudskyddsombud på Kumla, har påpekat för ledningen att det inte är lämpligt av hälsoskäl.

– Övertiden bör spridas ut på fler, säger han.

Kumlas chef, Kenneth Gustafs- son, har inte märkt någon stark opinion mot övertidsuttaget.

– Men vi rycker inte på axlarna åt det. Vi måste få ner övertiden, även om det är svårt. Vi måste följa med klienterna när de lämnar anstalten bland annat vid sjukhusbesök.

Han anser att de som arbetar mest övertid tillhör den grupp som gillar att arbeta.

– De är engagerade och mår synbarligen inte dåligt av det. De ställer alltid upp. Hellre det, än att beordra övertid till de som helst vill vara lediga.

För Kriminalvården är övertiden inget stort problem, enligt Sofia Lindgren, chef för Enheten för arbetsgivarstöd och arbetsmiljö.

– Det finns fall där det blivit fel. Absolut finns en gräns för hur mycket övertid man kan arbeta, men chefen måste göra en bedömning. Vi har många oplanerade händelser i kriminalvården som måste lösas. Men det ska inte vara mycket planerad övertid som ersätter ordinarie personal.

För Jimmy Nyberg finns ytterligare en väg att pröva för att få ner övertiden:

– Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om social och organisatorisk hälsa kan bli ett bra verktyg framöver. Den tar upp arbetsbelastning och det är precis vad det här handlar om.

Kollektivavtal vinner över arbetstidslagen

Arbetstidslagen sätter gränser för hur mycket övertid anställda får arbeta. Den sammanlagda övertiden får inte överstiga 48 timmar på fyra veckor eller 50 timmar på en månad. Reglerna i arbetstidslagen går att avtala bort i centrala kollektivavtal, men får inte leda till försämringar. I Kriminalvårdens fall gäller samma övertidsregler i avtalet som i lagen, men det finns en särskild bestämmelse om ökat uttag av övertid som parterna tolkar olika. Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar för arbetstidslagen, men om lagen ersatts med ett avtal blir det facket som bevakar medlemmarnas arbetstid och övertid.