Däremot är hon positiv till en oberoende utredning om arbetsmiljön, som Seko vill ha.

Sanela Ovcina anser att den löpande samverkan mellan parterna fungerar bra. Det finns en samsyn, även om det i enskilda frågor finns olika bilder av hur det fungerar, säger hon i en mejlintervju med Sekotidningen.

”Häktet Göteborg är en stor arbetsplats och arbetsmiljöfrågorna är något vi ständigt arbetar med. Vi har strukturer för arbetsmiljöarbetet, men det är också viktigt att säga att det är något man aldrig blir färdig med”, skriver hon.

”Sedan kan det naturligtvis finnas enskilda personer som inte håller med. Det får vi som arbetsgivare acceptera.”

”Vi uppmuntrar till dialog”

Att det skulle finnas en tystnadskultur och rädsla på häktet, som Seko och skyddsombudet Leif Kyldal pekar på, håller hon inte med om.

”Vi som arbetsgivare uppmuntrar till dialog i arbetet och vill absolut inte ha en tystnadskultur. Varför skulle vi vilja ha det? Vi månar om god dialog och gott samarbete. Ingen ska behöva känna sig rädd i vår organisation, vare sig för ledning eller kollegor.”

Det tillrättavisande samtal som häkteschef Malin Sparrström hade med skyddsombudet Leif Kyldal hade inget med hans kritik av arbetsmiljön att göra, enligt Sanela Ovcina:

”Ett tillrättavisande samtal har helt andra grunder. Som exempelvis när det handlar om ett oönskat och oacceptabelt beteende på arbetsplatsen så som aggressivt, respektlöst eller annat beteende som inte är förenligt med kriminalvårdens värdegrund och etiska kod.”

Komplexiteten avgör

Utredningen som föregick samtalet med Leif Kyldal vill Sanela Ovcina inte kommentera, men skriver att rent generellt är det hennes uppfattning att ett tillrättavisande samtal inte behöver föregås av en utredning.

På frågan om fler skulle ha tillfrågats om det som hände på morgonmötet den 25 april ger hon också ett allmänt svar:

”Om en utredning genomförs så är det komplexiteten i frågan som avgör vilka arbetsgivaren behöver samtala med.”