Mari-Ann Larsson är ordförande för Sekos Försvarsklubb Uppsala/Bålsta Garnison. Hon arbetar i FMTIS som bildades 1 januari i år och då blev Sveriges största förband.

När Sekotidningen frågar vad FMTIS står för blir hon osäker och måste slå upp det. Det är så krångligt att man satt upp en lapp i fikarummet på hennes arbetsplats där svaret står: ”FMTIS = Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband”. Något som i det civila livet förmodligen skulle kallas it-avdelning.

Mari-Ann Larsson började sin karriär som flygplansteletekniker på avionikverkstaden, när det fanns en flygflottilj här.

– Jag har jobbat med teknik hela tiden sedan 1992 då jag började och nu är jag inköpare av tekniska prylar.

Hon gillar att arbeta för Försvarsmakten och anser att det fackliga arbetet går lätt.

– Det fackliga funkar jättebra här. Det är högt i tak och vi har ett väldigt bra samverkansklimat. De problem som kan finnas är när någon mellanchef glömmer bort att samverka i någon fråga, men det löser sig alltid.

På FMTIS jobbar också klubbens nyaste medlem, teleingenjören Kenneth Sundqvist, som jobbat här i tre månader.

garnisonen2

– Jag jobbade på ett dotterbolag till Ericsson som AXE-tekniker. När Ericsson förlorade kontraktet i det här området skulle jag vara tvungen att jobba i Stockholm varje dag. Så när en gammal kollega tipsade om det här jobbet så sökte jag. Arbetet var mer självständigt på Ericsson men det var också ganska ensamt. Än så länge ångrar jag mig inte.

Peter Rogulla är aggregatreparatör. Aggregat i det här fallet är till exempel dieseldrivna elverk att använda i fält, eller klimatanläggningar som bland annat används för att kyla större tält i utlandsuppdrag.

garnisonen3

Själv har han varit på många utlandsuppdrag, eller systemstödsresa som det kallas när civilpersonal åker ner för reparation och underhåll av materiel. Kosovo, Mali samt ett tjugotal vändor till Afghanistan.

– Det blir lite som ett gift. Det är extremt krävande men väldigt roligt. Sedan är det ju alltid skönt att komma hem igen, men så börjar jag snart längta ut igen, säger Peter Rogulla.

När Sekotidningen är på besök håller han på med översyn av ett elverk som just kommit hem efter tjänst i Afghanistan.

– Tanken är att allt materiel som inte är förrådsställt ska in en gång om året för översyn och reparation.

Strax intill står mekanikern Henrik Benneborg och reparerar en sop- och blåsmaskin. Den används på ygfältets start- och landningsbanor och gör vad den heter – sopar och blåser för att få bort snön.

– Banorna ska ju vara öppna hela tiden och måste vara helt rena från snö. Sedan kör friktionsbilen där borta över banan för att mäta friktionen, säger Henrik Benneborg och pekar på vad som ser ut som en vanlig Saab, men som är utrustad med ett femte hjul.

Det fälls ned när bilen kör på landningsbanan. Sedan mäter man hur snabbt det femte hjulet snurrar i förhållande till bilens fart, då får man reda på hur halt det är på banan.

Maskinen, som är en av fyra på flygfältet, har haft stort oljeläckage men är nu reparerad.

garnisonen4

– Jag har bytt oljetråg och lite annat, så nu ska den ut igen, säger Henrik Benneborg innan han går och hämtar en traktor för att släpa ut maskinen från verkstaden.

Han har jobbat här sedan 1994, ett år efter att verkstaden byggdes, och trivs på det stora hela bra.

– Men det känns som vi inte är lika delaktiga i helheten sedan våra tjänster yttades över till FMV. Jag hade hellre jobbat kvar i Försvarsmakten, allt var enklare då.

Det han syftar på är när många anställda inom FMLOG (Försvarsmaktens logistik) flyttades över till den civila myndigheten FMV (Försvarets materielverk) år 2013.

En annan förändring inom försvaret som märks av i verkstaden är när värnplikten skrotades och Sverige gick över till ett yrkesförsvar.

– En gång i tiden hade vi verkstadstroppar här, som bestod av värnpliktiga med intresse och lämplighet för mekanik. Det innebar att vi var fler i verkstaden, säger fordonsreparatören Stefan Drougge.

garnisonen6

Han står och mekar med en terrängbil som även den precis kommit tillbaka efter uppdrag i Afghanistan.

Genom åren, han började här 1996, har han varit med om ett antal namnbyten på organisationen samt ett myndighetsbyte. Efter överflyttningen till FMV har det varit stora problem.

– Ja, reservdelshanteringen har lämnat en hel del i övrigt att önska. Det har varit svårt att få fram delar och ibland har man inte vetat vart man ska vända sig. Men det har börjat sätta sig nu, säger Stefan Drougge.

Hans Rengren gjorde lumpen här 1979 och blev anställd 1981, så han har tillbringat större delen av sitt vuxna (arbets)liv på den före detta flygflottiljen. Efter en rad byten av arbetsuppgifter och organisationsnamn arbetar han nu på FMTIS som it-tekniker.

– Jag håller på med allt från fiberdragning till installationer på datorer, men också transporter och mycket övningsverksamhet. Då är jag med ute på övningar och sätter upp kommunikations- och it-system, kopplar fiber och sådant.

garnisonen5

Men han inledde karriären som svetsare.

– Jag började som flottiljsvetsare 1981, säger han men blir avbruten av Mari-Ann Larsson:

– Ja, och du var ju känd som försvarets bästa svetsare.

– Jo, jag hade licenser för att svetsa allt utom under vatten, medger han.

– Men du var också känd för att svetsa ovanligt snyggt, framhärdar Mari-Ann Larsson.

– Ja, så var det väl.