Uppdrag etablering. Fatmeh Baker, Samir Amin och sonen Mohammed får hjälp av Jonathan Karlsson på arbetsförmedlingen i Göteborg. Bild: Tomas Ohlsson

I december 2010 infördes en ny reform i Sverige, etableringsreformen. Syftet är att underlätta för personer som är nya i Sverige för att de så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning i landet. Det är Arbetsförmed­lingen som har det samordnande ansvaret för etableringen.

Därför har det startats särskilda etable­ringskontor runt om i landet.

– Vi tar över när Migrationsverket är klara. När en person beviljats asyl och fått uppe­hållstillstånd kommer den till oss, säger Jonathan Karlsson.

Han andas precis ut efter ett intensivt ar­betspass i direktservice. Det är i det stora mottagningsrummet dit folk kommer för att skriva in sig eller ställa frågor om allt från eta­bleringsstöd till praktikplatser och bostäder.

När Sekotidningen är på besök är det fre­dag eftermiddag och ganska lugnt. Ett tju­gotal personer sitter vid datorerna och söker jobb, eller väntar på sin tur för att få hjälp av en arbetsförmedlare.

– Jag gör ett sådant pass i veckan, annars är jag mycket ute på arbetsplatser och raggar arbetsgivare som vill ta emot praktikanter.

På etableringskontoret i Göteborg arbetar omkring 80 personer. Jonathan Karlsson har varit här i ett år och trivs alldeles utmärkt.

– Jag har ju jobbat på ”vanliga” Arbetsför­medlingen tidigare. Även om jag inte skulle säga aldrig igen så är det absolut inte aktuellt att gå tillbaka – inte nu i alla fall.

Hans kollega, Khawlah Abbassi, svarar dis­tinkt nej på frågan om hon skulle vilja byta till ett vanligt kontor.

– Det är ett tufft jobb, men väldigt omväxlande och givande, säger hon.

Vi går in på Jonathan Karlssons kontor och där tar han fram sin så kallade handgrip, som han tränar med för att motverka belastnings­ skador i armen.

af4

– Men när man ska träffa arbetsgivare kan det vara bra att ha den för att träna upp mun­nen, säger Khawlah Abbassi med ett skratt.

Under den så kallade etableringsfasen får varje deltagare en individuell etableringsplan. Det handlar om aktiviteter på heltid, bland annat studier i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering. Men de jobbar också mycket mot arbetsmarknaden.

– Först kartlägger vi personens kompetens, tittar på utbildningar och yrkeskunskaper. Men många har inga papper som styrker deras kunskaper och då har vi samarbeten  med yrkesskolor där de kan validera sin kompetens, säger Jonathan Karlsson.

Det är en brokig skara människor som kommer till dem. Över hälften kommer från Syrien, övriga främst från Eritrea, Somalia  och Afghanistan. Även utbildningsnivån varierar stort: en tredjedel har mindre än nio års grundskola medan lika många har eftergymnasial utbildning i bagaget, något som ställer väldigt olika krav på insatser.

– För en analfabet krävs ju en grund­utbildning, medan andra tillhör en efterfrå­gad yrkesgrupp som knappt finns i Sverige. För dem är det ganska lätt. Jag hade en som var stuckatör till exempel. Arbetsgivaren sa att klarar han det så kan han göra vad som helst, säger Jonathan Karlsson.

Mycket av hans tid går alltså åt till att hitta arbetsgivare som vill ta emot praktikanter inom etableringsuppdraget. Och att sålla bort oseriösa arbetsgivare.

– Det är klart att det finns arbetsgivare som försöker utnyttja systemet, men det är inte så vanligt. Vi gör alltid en bedömning från fall till fall, om det till exempel redan finns många på nystartsjobb på en arbetsplats så skickar vi inte fler.

Innan en arbetssökande skickas ut på praktik sker diverse kontroller av arbetsgiva­ren, och man stämmer också av med facket.

– Det får ju inte handla om lönedumpning eller undanträngning av reguljära jobb. Vi vet till exempel att Handels säger nej till prak­tikanter från oss under julhelgen och Hotell och Restaurang på sommaren. Då är det ju högsäsong för de branscherna, och prakti­kanter skulle konkurrera ut säsongsanställ­ningarna, säger Jonathan Karlsson.

Men det är inte bara facket som får säga sitt.

– Vi kollar ju med olika myndigheter också. Skatteverket och kronofogden till exempel för att försäkra oss om att det är en seriös arbets­givare. Och skulle någon slinka igenom kon­trollerna kan vi avbryta en praktik om vi får signaler om att allt inte är som det ska, säger Khawlah Abbassi.

af2

Hon är så kallad SIUS-konsulent, som arbe­ tar med dem som har nedsatt arbetsförmåga på grund av någon funktionsnedsättning, inom etableringsuppdraget.

– Det kan vara både fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Många mår ju väldigt dåligt efter att ha levt i krig och sedan ytt hela vägen till Sverige. De kanske har familj kvar i hemlandet som de oroar sig för.

I hennes jobb ingår också att vara med ute på praktikplatsen och se till att allt funkar.

– Det handlar både om att hjälpa till vid introduktionen på arbetsplatsen och att vid behov gå med under en tid tills de klarar sig själva.

Hennes tid går också mycket åt till att träffa arbetsgivare och försöka försöka fixa praktik­ platser och jobb. Och hon gillar utmaningen.

– Det är extra roligt när man lyckas med något som känns hopplöst till en början. Jag hade en nyanländ som var nästan helt för­lamad, han var rullstolsburen och kunde knappt röra sina händer. Nu arbetar han som IT­-tekniker och då känns det bra, säger Khawlah Abbassi.

Även om många är traumatiserade när de kommer till Sverige tycker både hon och Jonathan Karlsson att de flesta de möter är väldigt positiva.

– Det  finns en väldigt drivkraft hos de fles­ta. Man tar sig ju inte från krigets Syrien till Sverige genom att vara passiv, säger Jona­than Karlsson.

– Och så träffar vi dem i ett positivt skede av deras liv när de precis fått uppehållstill­stånd och kan börja blicka framåt, tillägger Khawlah Abbassi.

När en person är klar i etableringsfasen, antingen efter två år eller då de arbetat i sex månader och anses etablerade på arbets­marknaden, lämnar de etableringskontoret.

– Men ibland springer man på någon på stan, eller på någon arbetsplats, och de kom­ mer fram och tackar, då känns det bra. Här­omdagen fick jag mejl från en kille med en bild på en bil. Han skrev: ”den här bilen har jag tack vare dig” och då känner man att man lyckats, säger Jonathan Karlsson.