Flisen är varm, upp mot 60 grader, och i den kalla septemberluften blir röken synlig. Den innehåller vattenånga, men också trämögelsporer som är farliga att andas in. Möglet, som sitter på flisdammet, kan ge kronisk och akut fliseldarsjuka, allergisk alveolit. Många har drabbats genom åren. Seko känner till ett 50-tal fall av den kroniska formen.

Förarhytten till hjullastaren har ett särskilt filter som ska skydda honom från möglet. Han litar på sin arbetsgivare Kewab, som utför arbete åt kommunala Karlstads Energi.
– Vi har årliga lungundersökningar på företaget och vi kollar blodet för mögel vartannat år, säger Robert Norén.

Hedenverket eldas med flis och brännbart hushållsavfall. Verket har två flispannor, varav den största, P3, är ny. Fliset görs bland annat av grot – grenar och toppar – och rötskadat timmer. Ett naturligt material, som finns i skog och mark, och som kan synas ofarligt.

– Trots sitt naturnära ursprung ställer flisen stora krav på arbetsmiljön, säger Magnus Eklind, underhållschef på Hedenverket. Vi måste förebygga sjukdom genom att ge personalen bra skyddsutrustning, det ska finnas klara instruktioner om hanteringen och lokalerna måste städas varje vecka.

Medvetenheten om riskerna med flis har ökat under senare år. För tre fyra år sedan drabbades flera anställda på Tekniska verken i Linköping av fliseldarsjuka, och flera fjärrvärmeverk satte då in skyddsåtgärder.

Lars Närman, driftchef på Hedenverket, tycker inte att det räcker. Han efterlyser mer debatt och kunskapsspridning i branschen.

– Vi pratar för lite om vad vi kan göra ytterligare för att minska riskerna, säger han. Fukt är den stora boven när möglet växer till, men att torka flisen för att få bort möglet är omöjligt, enligt Lars Närman.

– Flis självantänder lätt och den blir alltid fuktig någonstans i processen. Frågan vi måste ställa oss är var i processen vi ska skydda personalen, säger han.
För Sven-Arne Ryberg, huvudskyddsombud för Seko, är frågan om säkerhet komplicerad. Han lyssnar på sina chefer och säger att deras ambitioner är goda. Det finns skyddsutrustning, ansiktsmasker och engångsoveraller, för dem som tvingas ha direktkontakt med flisen. Och det finns instruktioner om hur man ska göra.

– Ändå gör inte alla som de ska. När jag säger till kan kollegerna säga saker som ”jag ska bara gå in en kort stund”. Men en kort stund räcker
för att få i sig möglet och sprida det vidare. Han vill att arbetsledare och chefer rör sig mer ute för att se hur det fungerar i praktiken
och Sven-Arne tror att det krävs återkommande utbildning om riskerna.

Fliseldarsjukan blev en akut fråga i Karlstad 2011 när Billy Jönsson, som intervjuas här intill, blev sjuk. Då gjordes en undersökning av personalen med hjälp av Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro. Det ledde till att skyddsarbetet förbättrades. I dag ska ingen behöva bli sjuk, säger Lars Närman.