-Verkar vi positiva, undrar Mariette. Det är vi också, säger hon med ett leende. Det är vi som har 80-90-100-avtalet här på kontoret. Två till är på gång.

De jobbar 80 procent, har 90 procent av lönen och full pensionspeng. En valmöjlighet för anställda på Postnord som fyllt 58 år, varit anställda minst 20 år och arbetar heltid.

Började i Alvik

Mariette och Jan arbetar på brevbärarkontoret och företagscentret i Bromma i Stockholm, hon med kunderna på centret, han som brevbärare. De har arbetat ihop sedan slutet av 1980-talet, började på kontoret i Alvik och följde 2011 med till Bromma.

När Sekotidningen är på besök har Mariette Dahlquist just börjat sitt pass, klockan är strax före 11. Några kolleger äter i lunchrummet, andra har åkt ut på sina brevbärarrundor. Jan Strömberg är ledig men har tagit sig tid att komma ändå.

Fyller snart 64

Mariette och Jan har lika många år i företaget, de fyller snart 64 år och känner att de tog ett bra beslut när de gick ner i arbetstid. Hon för 1,5 år sedan, han för fem år sedan.

Jan Strömberg:

-Jag var pionjär! Jag kände helt enkelt att jag jobbat klart på heltid, brevbäringen har varit slitig och konditionskrävande. Att få dra ner på tempot genom arbetstidsförkortning gör att jag kan stanna till 65, annars hade jag nog inte klarat det, säger han, som valt att ta ut sin lediga tid var femte vecka.

Gjorde det för hälsan

Även för Mariette, som har valt lediga fredagar, var det hälsan och orken, som gjorde att hon tog steget.

-Det är helt klart bättre, jag är sällan sjuk och när jag arbetar så orkar jag mer, säger hon. Det är skönt att se fram emot veckan och veta att den bara har fyra dagar.

Att de har lediga vardagar är något som det visat sig att arbetsgivaren tjänar på. Både Jan och Mariette gör sina ärenden, går på läkarbesök och liknande när de är lediga, istället för på arbetstid.

-Jag går till tandläkaren på fredagar, men nu har han också bestämt sig för att trappa ner, med lediga fredagar, så vi får väl se hur det funkar. Jag har några korta dagar i schemat, så det fixar jag nog, säger hon.

Chefen respekterar ett nej

Produktionschefen kommer ibland och frågar om Mariette kan ta ett fredagspass, trots att hon är ledig. Ibland säger hon ja, andra gånger nej och det respekteras.

Jan månar om den lediga veckan och hoppar inte gärna in alls.

-Jag vill ha min vecka orörd. Alternativet är att exempelvis ha en läkartid 14:15 en arbetsdag, då blir det väldigt sönderhackat. Hela dagen blir förstörd.

Han har hela sitt liv haft många hobbies och kombinerat det med jobbet som brevbärare, särskilt de första åren med beting. Då kunde den som skyndade sig i utdelningen få riktigt korta dagar och samtidigt en hyfsad lön. Hela tiden har han dock drömt om att vara ledig på heltid för att spela musik och allt det andra.

Längtar till jobbet ibland

Nu som deltidspensionär har han dock upptäckt att den fria tiden gör att han ibland längtar till jobbet.

-Det förvånar mig. Kanske man behöver både och. Ledighet, arbete, kamratskap. Det är ju kul  att jobba.

Mariette nickar:

-Ja, jag håller med. Det är roligt att komma hit. Jag har provat på brevbäring en gång och det var inget för mig, oj så tungt. Att stå i företagscentret har varit bäst för mig. Jag gillade den gamla kassan också, vi var ju som en bank.

Mariette och Jan har en egen jargong, de skojar med varandra och tycker att det är kul att ”slänga käft”. Något som de kommer att sakna när pensionen är ett faktum.

Pengarna enda haken

På frågan om det finns något med 80-90-100 som är dåligt säger Jan utan tvekan att det är pengarna. 10 procent avdrag på lönen kan betyda allt för en individ, det är några tusenlappar varje månad som försvinner.

-Jag personligen klarar mig, min heltidslön är drygt 27 000 kronor per månad, jag har hittat ett sätt att leva med mindre inkomst.

Mariettes heltidslön är 29 000.

-Vi är två i hushållet så det går fint, säger hon.

Hennes man är polis och har också ansökt om nedsatt arbetstid, liknande modell som på Postnord. Han har fått avslag två gånger, utan motivering.

Postnord säger ja

-Hos oss på Postnord fungerar det bättre eftersom den som uppfyller kraven får ja, säger Mariette.

Jan har en uppmaning till alla som vill hoppa på avtalet och det är att fundera hur de vill ta ut sin lediga tid, kortare arbetsdagar, en ledig dag i veckan eller, som han, fri var femte vecka.

För honom var det självklart med en sammanhängande ledighet. För Mariette var det betydligt mer intressant att ha fyradagarsvecka.

-Kortare arbetstid varje dag kan vara slöseri med tid, särskilt om man långt att åka till jobbet, säger hon. Men det är förstås individuellt.

Lägre sjuktal

Det finns mycket att vinna på avtalet, tycker skyddsombudet Lennart Karlsson, som kommer förbi och pratar med oss.

-Hälsoläget blir bättre, sjuktalen lägre och de äldre orkar mer. Effektiviteten ökar. Det finns bara fördelar för alla, säger han. Inte minst ur arbetsmiljösynpunkt.

Första oktober i år fick Seko igenom en förbättring av avtalet 80-90-100. De som har rätt att gå i pension vid 60 år, det är ett par tusen personer, och som väljer arbetstidsförkortningen behöver bara jobba i två år efter 60, tidigare var kravet att man skulle stanna till 65.

Arbetstidsförkortning sedan 2012

Vid införandet av 80-90-100 hade Postnord trott att många av de som kunde gå tidigare i  pension skulle välja arbetstidsförkortningen istället. Så blev det inte.

-Tvärtom har antalet som väljer pension vid 60 ökat under senare år, säger Ulrika Nilsson, ledamot i Seko postens styrelse. Det gjorde att arbetsgivaren gick med på att förbättra villkoren.

Arbetstidsförkortningen infördes 2012 som ett sätt att hantera övertalighetsproblemen inom Postnord. Hur många som utnyttjat modellen är oklart, men enkäter visar att majoriteten som tagit steget tycker att det är bra.

-Några har varit missnöjda med sina scheman, annars har vi bara hört positiva saker. De flesta vill ha en ledig dag i veckan. Arbetet som brevbärare eller chaufför är tungt och slitsamt, säger Ulrika och det gör mycket att minska arbetstiden något.