Rätt ofta har jag tyckt att det gnälls lite väl mycket på järnvägen i allmänhet och på SJ i synnerhet. Men nu förefaller det som om verkligheten till vissa delar har hunnit ikapp gnället. Ni som inte suttit isolerade de senaste veckorna vet vad jag menar.

Jag, som minsann aldrig någonsin gnäller, tänkte istället få uttrycka en smula oro för SJs framtid. Visst förstår jag att människors ändrade vanor måste leda till förändringar i SJ som i alla företag och att de förändringarna i värsta fall leder till uppsägningar.  Men om uppsägningarna i sin tur leder till sämre service och till att SJ blir mer oåtkomligt för resenärerna, då är frågan om företaget inte valt fel väg in i framtiden.

Som vanligt de senaste 30 åren passerade jag härom kvällen resecentrum i Uppsala på väg hem från Stockholm. I vänthallen har SJ tre biljettautomater, denna kväll var det inte någon av dem som fungerade. Det gjorde däremot resebutiken. Och det har den alltid gjort vid förseningar, vid inställda tåg, när det varit snökaos eller när förvirrade resenärer behöver hjälp med något.

Allt går inte att lösa via telefon och det är många som av olika anledningar inte fixar att navigera sig fram med hjälp av inspelade meddelanden och knapptryckningar. Väntetiderna i luren lär inte heller minska när SJ lägger ner sitt call center i Tranås.

Resebutikerna i Uppsala och på andra orter innebär närvaro och service. Ska SJ möta konkurrensen från nya tågbolag känns inte försämrad service som rätt väg.

SJ bör alltså ta tillbaka stängningsbeslutet och se kostnaden för resebutikerna som en investering i nuvarande och framtida kunder. Precis som man gör med den omfattande renoveringen av sina snabbtåg.

SJ har aviserat ytterligare stora besparingar, kanske de är mer genomtänkta och inte drabbande för servicen? Annars är det lätt att se nedskärningarna som ett tecken på att det inte fungerar med konkurrens på spåren. För när fler bolag blir inblandade i trafiken då ökar behovet hos resenärerna att få veta vem som kör var och när, och hur blir det med anslutningen och får jag åka vidare med bolag B när bolag A ställt in en avgång, och så vidare. Alla de problem och frågor som kan uppstå när resan börjat. Men när samma konkurrens som skapar förvirrade resenärer också minskar deras möjligheter att få svar, vad är då vunnet?