ALMEDALEN Rättvis handel, fair trade, vinner mark. Det gynnar oss alla, som arbetare och som konsumenter, här i Sverige och i länderna där fair trade-varorna produceras. Om detta är de flesta numera överens. Men det finns en stor lucka i resonemanget, en lucka på tusentals kilometer.

Försäljningen av juste odlade och fair trade-märkta bananer ökade med 60 procent under 2013. Inte en enda av dessa bananer skulle nått Sverige om det inte fanns fartyg som fraktade dem och sjömän ombord.

Det är villkoren för dessa sjömän som utgör luckan. De arbetar ofta under villkor så usla att om de tillämpades på bananplantagerna så skulle det omöjliggöra all rättvisemärkning.

På ett seminarium i Almedalen med rubriken ”Justa villkor i första som sista led” diskuterades hur försäljningen av rättvisemärkta varor kan öka. Det är viktigt av en rad skäl, inte minst för att vi ska kunna sluta profitera på slavarbete. Lågt pris har alltid en kostnad, för någon annan.

Det är givetvis utmärkt att 100 procent av tulpanerna som Lidl säljer är rättvisemärkta och att allt fler inom näringslivet inser att justa villkor och socialt ansvarstagande är en nödvändighet inför framtiden. Hur nära – eller långt bort – den framtiden finns beror till stor del på oss som konsumenter. Lars-Anders Häggström ordförande i Handels berättade att hans medlemmar allt oftare får frågor om olika varors ursprung, villkoren för de anställda, innehåll, kemikalier med mera.

I denna positiva, men allt för långsamma utveckling vore det olyckligt att glömma villkoren för sjömännen. Det är en ny fråga för Fair Trade, men Magdalena Streijffert, föreningens generalsekreterare i Sverige håller inte med om att den skulle vara udda i deras verksamhet.

Hon hälsar att hon är beredd att sätta sig med Seko Sjöfolk för att diskutera på vilket sätt man tillsammans kan uppmärksamma villkoren till sjöss och försöka påverka alla de som på olika sätt är inblandade för att en sjötransport ska bli av.