Samtidigt går många i pension, vilket gör bristen ännu större.

Enligt Arbetsförmedlingens är det mycket gott om jobb för anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare.

Enligt Björn-Inge Björnberg, ombudsman på Seko med ansvar för väg & banbranschen, beror det bland annat på att det är svårt att rekrytera ungdomar till de utbildningarna.

– Det finns många förutfattade meningar om de yrkena. Förr var det ju väldigt fysiska jobb – kroppsarbete – och den synen lever kvar. Men i dag är det mycket mer tekniska arbeten, med maskiner och hjälpmedel. Tyvärr verkar det var svårt att få ut den bilden.

Ett stort problem anser han vara att det är speciellt svårt att locka kvinnor till branschen. Och där lägger han en del av skulden på skolornas studie- och yrkesvägledare och Arbetsförmedlingen.

– De rekommenderar sällan tjejer att söka de här utbildningarna, och det förstår jag inte. Varför ska man utesluta halva befolkningen? Och så måste vi få in fler nyanlända i branschen, där behöver vi diskutera hur det ska gå till, säger Björn-Inge Björnberg.

När det gäller järnvägsarbetare finns beräkningar på att en tredjedel av de anställda kommer att gå i pension inom de närmaste tio åren.

Förutom att ersätta dem kommer det även att finnas behov av nytt folk till branschen då det kommer skjutas till mycket pengar till järnvägsunderhållet de närmaste åren.

Robert Röder är vd för Strukton rail och ordförande för Sveriges järnvägsentreprenörer. Han ser flera orsaker till att det saknas arbetskraft i branschen.

– För det första har vi stora volymökningar, som kommer bli ännu större från 2019 när regeringens infrastruktursatsningar slår igenom ordentligt. Men backar vi några år så var det väldigt dålig lönsamhet i branschen och företagen vågade inte anställa, då hamnade man efter.

Robert Röder

Enligt honom har många företag klarat av generationsväxlingen hyggligt bra.

– Men volymökningarna har man inte hunnit växla in ännu. En kvalificerad gissning är att det kommer behövas omkring 1 000 personer som måste komma till. Annars riskerar många projekt att inte kunna genomföras.

Han påpekar att lönerna är höga i branschen men att arbetstiderna är ett problem.

– Det är ju mycket nätter och helger när vi får tillgång till spåren. Då är det svårt att få ihop det med ett familjeliv, så många försvinner på grund av det. Vi måste göra branschen mer attraktiv och visa hur kul det är.

I Maskinentreprenörernas (ME) senaste konjunkturbarometer uppger cirka 80 procent av de tillfrågade företagen att det är svårt eller mycket svårt att hitta rätt kompetens.

– Det finns ett enormt sug efter kvalificerade maskinförare. Vi har en byggboom och många infrastrukturprojekt på gång, samtidigt som en stark generation är på väg att gå i pension, säger Hampe Mobärg, vd för ME.

Hampe Mobärg. Foto: Ryno Quantz

– Jag vet många företag som väljer att inte växa och tackar nej till uppdrag för att de inte kan hitta tillräckligt bra personal.

ME driver maskinförarutbildningen på gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram, och håller vuxenutbildningar.

– Vi startade skolor för att vi såg det här komma. Ska jag vara självkritisk borde vi ha gjort det redan för 20 år sedan.

Ett stort problem är att maskinförarutbildning är dyr för gymnasieskolorna, då de måste hålla med dyra maskiner. Det gör att många kommuner drar sig för det.

– Det är en dyr utbildning men den betalar sig snabbt eftersom alla får jobb. Det kan vara svårt för en enskild kommun att klara av det här så mer regionala samarbeten vore bra. Och så behövs en tydligare statlig styrning för att kvaliteten på utbildningarna blir likvärdiga, säger Hampe Mobärg.