Trafik: ”Idag kan ju föraren ta över om tekniken fallerar”

– Det finns en väldigt stor tilltro till automatisering hos förespråkarna av förarlösa tåg. Det handlar om ökad turtäthet och större tillförlitlighet framför allt i slutna system som tunnelbanan, säger Tomas Gorin Weijmer, ombudsman på Seko med ansvar för spårtrafik.

Något han saknar i debatten är däremot de risker som finns med helt autonoma digitala system.

– Man blir ju mer känslig för cyberattacker till exempel. Vilken risk utsätter man systemet för om det inte finns några människor ombord. Idag kan ju föraren ta över om tekniken fallerar.

Han ser stora fördelar med en högre digitaliseringsgrad, till exempel system som skickar information om banan och tågets skick. Men enligt honom dröjer det innan alla lokförare ersatts av teknik.

– Deras arbete innehåller så mycket mer än bara att framföra tåget. Bland annat tekniska problem som bara kan lösas på plats, som lokförarna gör idag. Finns det ingen människa ombord blir tåget stående ute på linjen till en tekniker kan vara på plats. Då stoppas hela systemet upp.

Han tror att varken tekniken eller människan är redo att ersätta lokförarna ännu på ett tag. Ytterligare ett bevis för att det kommer dröja finner han i sin roll som facklig förhandlare.

– Ja, varför skulle annars arbetsgivarna hålla på och bråka om arbetstidsregler och annat. Det skulle de ju inte behöva om de tänkta ersätta lokförarna imorgon.

Även på arbetsgivarsidan tycks råda en viss tveksamhet kring profetiorna om lokförarens snara försvinnande. Markus Gardbring är fordonschef på Green Cargo och han tror att det dröjer.

– Att det inte alltid kommer se ut som idag är ju självklart, men kompetensen kommer alltid att behövas på ett eller annat sätt. Visst kan mycket hanteras av tekniska lösningar och det finnssjälvkörande tåg i slutna system, som tunnelbanan, men du har många mil av öppet spår för järnvägen som måste övervakas för olika hinder. Men, tekniken för autonoma tåg i öppna system, som godstrafiken går i, dröjer nog, säger Markus Gardbring.

Som med mycket annat handlar det om att väga kostnaderna mot nyttan, menar han.

­– Den ekonomiska vinsten för att spara på en förare är inte så hög. Det räcker med en lokförare för att frakta väldigt mycket gods jämfört med vägtransporter, ett tåg motsvarar 36 lastbilar. Den riktiga vinsten ligger i de minskade utsläppen vi får för varje transport som går med järnväg. Min förhoppning är att gods som transporteras av järnvägen ökar rejält så att behovet för lokförare ökar oavsett teknisk utvecklingen, säger Markus Gardbring.