Terrorhot: Krafttag för ökad säkerhet

När terrorattacken inträffade den 7 april 2017 drogs många organisationer direkt in i hän­delsen. Tunnelbanan och all tågtrafik förbi Stockholms centralstation stängdes av på polisens begäran. Något Trafikverket med­ delade i ett pressmeddelande.

– Det var en svår händelse att hantera i vår verksamhet. Jag satt själv med i krisledning­ en vid tillfället. Vi sitter också i närheten av Drottninggatan. Personal fick inte lämna arbetsplatsen förrän allt var över, vilket tog flera timmar, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.

Trafikverket var även på plats och invol­verad i händelseförloppet, och hade ett nära samarbete med polisen och tågoperatörerna.

– Det som var svårt var att få fram rätt in­ formation som vi är så beroende av i såda­na lägen.

Bland annat Trafikverket, SJ och MTR har i dag en större samverkan med andra myndig­heter och aktörer med anledning av terrorattacken. Samtidigt utbildas personal i högre utsträckning i säkerhetsfrågor.

– Samverkan med andra organisationer är också mer utvecklad i dag. Vi pratar mer, och gör fler övningar ihop, vilket är positivt och värdefullt om det skulle hända något igen, säger David Lagneholm, säkerhetsdirektör på MTR Nordic.

– En lärdom vi drog efter Drottninggatan var att det inte gick att skicka ut så många sms med information på en och samma gång. De låg och buffrade. Det har vi justerat så det inte ska ske igen.

Simulerad attack

MTR – liksom exempelvis SJ och Tra­fikverket – har en katastrof­ eller krisled­ning i beredskap dygnet runt, som har huvudansvaret för att agera.

MTR:s krisorganisation som består av personal från enheterna kommunikation, station, säkerhet, trafik, depå och fordon, samt IT, utbild­ades vid flera tillfällen förra året i hur man ska hantera terrorhot, järnvägssäkerhet och trygghets­arbete.

En övning gick ut på att krisledningen fick agera utifrån en simulerad terrorattack.

– Man försöker göra övningarna så verklig­hetstrogna som möjligt. I det här fallet var det ett bombhot mot ett tåg. Tåget blev parkerat i en tunnel. Då var frågan: Hur ska vi agera?

Enligt SJ pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra säkerheten för både personal och resenärer, när det gäller risken för både olyckor och attentat.

– Vi utvecklar våra interna rutiner utifrån de risker vi identifierat, samt inträffade hän­delser och erhållna hot, säger Tobbe Lundell, tillförordnad presschef på SJ.

Trafikverket ingår tillsammans med Trans­portstyrelsen, polisen och Jernhusen, som äger de flesta av tågstationerna i landet, i Na­tionella rådet för järnvägs­ och kollektivtra­fikskydd (NRJK), som bildades våren 2017 i syfte att stärka säkerheten.

Myndigheten har även en löpande avstäm­ning med Säkerhetspolisen (Säpo) och Myn­digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), där man går igenom vilka insatser man bör jobba med.

Det finns i dag en ökad hotbild mot hela det svenska samhället. Det gör att säkerheten måste skärpas på järnvägen, enligt Bengt Olsson.

– Historiskt har Sverige varit ett väldigt öppet land när det kommer till infrastruk­turen. Järnvägen med växlar och kontaktled­ningar finns öppet ute i naturen. Det innebär att anläggningen är störningskänslig och går att sabotera. Vi måste fundera kring hur vi kan vässa säkerhetssidan så att vi inte behö­ver kapsla in infrastrukturen.

Kameraövervakning

Trafikverket har de senaste åren därför ökat antalet övervakningskameror. Men de kan inte sättas upp hursomhelst utan tillstånd.

– Det är inte bara på grund av risken för ter­rorattentat. 20–80 gånger i veckan måste vi stanna tågtrafiken eftersom folk genar över eller vistas i spåren. Det är ett av de största problemen vi har.

Trafikverket har även en plan fram till 2020 hur myndigheten ska jobba med säkerhet, exempelvis kameraövervakning, ordnings­vakter och stationsvärdar.

– Planen kommer revideras allt eftersom. Det är ingenting man blir färdig med. Det ingår i Trafikverkets dna att jobba med sä­kerheten. Det är rena förberedelser, säger Bengt Olsson.