1881 togs beslut att Televerket skulle ansvara för nationella telenätet. Fram till dess hade telefonlinjerna i Sverige byggts av privata aktörer, både av inhemska och internationella kooperativ, föreningar, sammanslutningar, aktiebolag.

Det var en helt förändrad syn på vad marknaden kan bidra med och på statens roll. Det blev omöjligt att verka som tidigare

Pontus Braunerhjelm, ekonom och professor

På 1880-talet var den politiska inriktningen att göra landet lite rundare, binda ihop städer och få utvecklingen i samhället att gå framåt. Utbyggnaden av järnvägen var den stora infrastrukturfrågan, inte telefonerna, berättar Lena Andersson Skog, professor i ekonomisk historia.

– Det var en väldigt livlig politisk debatt och hårda motsättningar mellan förespråkarna för privata järnvägsföretag respektive statliga. Kostnaden, var järnvägen skulle gå och om den skulle finnas i hela landet, var stora frågor.

Lena Andresson-Skog, professor i ekonomisk historia.

Rikstelefonnätets expansion drevs däremot inte av politiker, utan av Televerket, och särskilt från 1890-talet av dåvarande generaldirektör Erik Storckenfeldt. Efter en tid även i nära samarbete med telekommunikationsföretaget LM Ericsson.

– Det var Televerket som ämbetsverk som drev den tekniska utvecklingen framåt. Storckenfeldt tog sig även rätten att använda Televerkets pengar, som var ämnat för telegrafin, till nya telefonlinjer, utan att fråga riksdag och regering om lov. Han såg att telegrafi var bra men det var telefonen det fanns möjlighet att tjäna pengar på. Han såg behovet hos folk att kunna ringa varandra, säger Lena Andersson Skog

Låga taxor för alla

1972 var det analoga nationella telefonnätet i landet helt klart.

– Det är en viktig nationell politik som har förts inom alla infrastruktursystem som vi har i Sverige, både på järnvägen och på telesidan, ändå sedan 1800-talet. Nämligen att vi ska ha låga taxor, det ska vara lika för alla. Att alla hade råd med en telefon var unikt jämfört med andra länder.

En röd tråd i Televerkets historia är att tekniska framsteg haft en stor påverkan på de anställda. Även politik och affärsintressen har spelat en avgörande roll.

Från att ha seglat på en stadig kurs i många år och haft monopol på Sveriges telenät, tv-nät och mobila nät, inträffade en av företagets största förändringar under 1980-talet i och med mobiltelefonins ankomst. Det som kallas den tredje epoken i Televerket inleddes då.

Med mobilnätets och digitaliseringens ankomst under 1990-talet ställdes frågan om Televerkets lönsamhet på sin spets.

– Det behövde byggas om och byggas nytt. Frågan var om man verkligen kunde bygga med fiberoptik i hela landet till samma pris eller inte, och hur skulle man finansiera det.

Pontus Braunerhjelm, professor i internationell affärsverksamhet, innovation och entreprenörskap.

Därför infördes en ny telelag 1993 för att skapa konkurrens på telemarknaden. Samtidigt blev Televerket ett statligt bolag med namnet Telia.

Vid den tidpunkten hade Telia 35 000 anställda. Det här var bara början på den stora slakten, splittringen av Telia. Under efterföljande år skulle mer än hälften av all personal försvinna.

– Det var en helt förändrad syn på vad marknaden kan bidra med och på statens roll. Det blev omöjligt att verka som tidigare. Det blev en slags förvärvs- och fusionsfrenesi under 1990-talet, säger Pontus Braunerhjelm, som är ekonom och professor vid Kungliga Tekniska högskolan och forskningsledare på Entreprenörskapsforum.

Liberalismens påverkan på politiken vid den tiden ska inte underskattas, enligt Pontus Braunerhjelm. Berlinmuren föll 1989, forna kommuniststater övergick till en kapitalistisk och marknadsstyrd ekonomi

Kostsamma statliga företag

Samtidigt fördes en borgerlig politik i många länder.

– Liberalismen hade segrat. Den ekonomiska forskningen pekade på effektivitetsvinster. I lite mindre länder kunde man se att statliga företag drog väldigt mycket kostnader. Det var ett tydligt tryck från många håll som politiken inte kunde eller ansåg sig vilja stå emot.

Det var som om ett fönster öppnats politiskt, som gjorde att mycket skedde snabbt, möjligen lite för fort, menar Pontus Braunerhjelm.

– På det stora hela var det nog rätt, men sedan görs det alltid misstag, saker sker utan att man hinner med. Då blir det ofta lite fel. Om det blev det i fallet med Televerket vet jag inte, säger han.

År 2001 hade antalet krympt till 22 500 anställda. Samma år sålde Telia en mängd dotterbolag. Det statliga bolaget skulle effektiviseras och göra mer vinst.

Försäljningarna upplevdes som ett slag i ansiktet av de ytterligare 11 000 anställda som då lämnade Telia.

I dag har Telia cirka 8 000 anställda i Sverige, men ökar i exempelvis Norge där Telia nyligen köpt två företag.