Första dagen efter semestern hamnade Peter Larsson mitt i en världshändelse. Och semesterlunken var ett minne blott.

Talibanerna hade precis tagit över makten i Afghanistan – efter USA:s beslut att dess militär skulle lämna landet. Samtidigt försökte tusentals människor fly landet. Och svenskar som var på plats behövde evakueras, för sin egen säkerhet.

Här hemma i Sverige fick Försvarsmakten i uppgift att genomföra evakueringar.

– Jag blev kallad av ledningsbefälet till första briefingen, vi fick i uppdrag att genomföra en PUT, prestera under tidspress, och fick en timme på oss att redovisa aktuellt flygplanläge, vilken flygmaskin som var bäst lämpad och dess förutsättningar, säger Peter Larsson

Det var skarpt läge. Vi satt i grupper och vände och vred på vad som skulle kunna hända innan vi kom fram till varje enskilt beslut

Peter Larsson

Han jobbar på flygsystemsektionen för transportflygplanet TP 84 Hercules – det plan som användes vid evakueringen. Sektionen är en del av Skaraborgs flygflottilj, F7, och medverkade alltså i uppdraget från hemmaplan med planering av flygplan och materiel.

Över tusen evakuerades från Kabul

Det finns över 800 anställda på flottiljen, runt 200 av dem är civila, däribland många Sekomedlemmar.

– Chefen var ledig, så jag blev ansvarig chef. Mitt ansvar var att hålla ihop sektionen och se till att rätt person med rätt kompetens svarade på de frågor som kom och leverera svar till ledningsbefälet.

Varje flygsystem för exempelvis Gripen eller Hercules har en egen sektion för service och underhåll. I Peter Larssons ingår 11 anställda, som nu denna morgon tog fram ett plan som kunde lyfta mot Kabul redan samma dag.

– Samtidigt sattes våra systemingenjörer, materielplanerare i beredskap dygnet runt och hade kontakt med besättningen, i huvudsak en flygmaskinist ombord. Man följer flygmaskinen och har status på den, flygtider, med mera. Vi hade dagliga briefings om vi skulle behöva skicka någon utrustning eller någon flygmaskin fått några begränsningar. Vi skickade även med däck, bromsar och annan utrustning, men mig veterligen byttes aldrig något under hela evakueringen.

Försvarsmakten kom att genomföra totalt 22 flygningar tur och retur och evakuerade cirka 1 100 personer. Flygningarna gjordes med två Herculesplan och med som mest 131 personer ombord. Uppdraget gjordes i ett mycket riskfyllt område och hela operationen skedde i extremt pressade förhållanden. Hotbilden var hög.

Svenskt plan på flygplats vid terrordåd

Bilder i media från Hamid Karzai International Airport i Kabul visade desperata människor som pressade sig in i överfulla amerikanska militärflygplan. En del afghanska män klängde sig fast utanpå ett av flygen, för att sedan falla till döds ned på marken när planet lyfte.

I Sveriges Radios säkerhetspolitiska podd Gräns, berättar en av de svenska piloterna om hur det var att landa i Kabul. Hotet var allra störst när de stod på flygplatsen. Men även vid landningen.

– Vi försöker på något sätt att inte uppträda lika förutsägbart. Vi svänger lite oregelbundet när vi börjar närma oss flygfältet, så att det skulle vara lite svårare att skjuta på oss, säger piloten Martin, som egentligen heter någonting annat.

När ett terrordåd – som dödar minst 200 människor – sker drygt en vecka senare vid ingången till flygplatsen och ett hotell, pågår fortfarande den svenska evakueringen. Ett av planen var vid tillfället kvar på landningsbanan, men lyfte en stund senare.

Försvarsmakten beslutade därefter att genomföra en sista evakuering, då det fanns svenskar kvar i Kabul. Piloten Martin var på helspänn och funderade mycket på hur de skulle agera om ett ytterligare terrordåd skulle inträffa.

– Men det gick väldigt fort, vi var väldigt kort tid på marken, och lyckades få med oss alla som skulle hem.

På hemmaplan var situationen också spänd under hela uppdraget. Flera skvadroner på F7 var delaktiga i uppdraget. För Peter Larssons del var arbetsdagarna ganska odramatiska, berättar han.

Kollegor i Kabul

Samtidigt var han ständigt medveten om att varje beslut hans sektion tog påverkade besättningen och Herculesplanen. Det var ju också kollegor som han ser dagligdags på flygflottiljen, som genomförde det farliga uppdraget.

– Det var skarpt läge. Vi satt i grupper och vände och vred på vad som skulle kunna hända innan vi kom fram till varje enskilt beslut. I detta fall gick allt bra. Det var heller inga incidenter med flygmaskinerna.

Försvarsmaktens uppdrag pågick mellan 16–27 augusti. Efter det ingick Sverige i fas 2 av evakueringen. Nu med fokus på att få ut afghaner med svenskt medborgarskap och uppehållstillstånd ut ur landet via flygbolag.

De som evakuerades av Försvarsmakten var svenska medborgare, lokalanställd ambassadpersonal, civilrättsaktivister med sina familjer och personer med uppehållstillstånd i Sverige.