Nyhet

Sekogrupper bland de mest riskutsatta

Många av Sekos medlemmar löper stor risk att bli sjukskrivna längre än 14 dagar och att inte komma tillbaka i arbete inom 180 dagar. Tågmästare, brevbärare, brevsorterare, kriminalvårdare och lokförare ingår i dessa grupper.

Stefan Fougt ser flera förklaringar till varför brevbärare finns med bland de mest utsatta yrkesgrupperna. Bland annat att de rör sig i miljöer som är svåra att påverka, som i trafiken och trapphus. Bild: Linus Meyer

Det visar en rapport från Försäkringskassan i juni, ”Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad”. Samtidigt visar statistik från Arbetsmiljöverket att just dessa yrkesgrupper har ett mycket stort antal anmälda arbetsskador och arbetssjukdomar med sjukfrånvaro. En viktig förklaring till de höga sjukskrivningstalen kan alltså vara att många har en dålig arbetsmiljö. Exempelvis återfinns kvinnliga brevbärare på fjärde plats på hela arbetsmarknaden vad gäller antalet anmälda arbetsolyckor.

Vilka nivåer är rimliga

Huvudförfattare till rapporten är Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Är syftet med rapporten att lyfta fram de branscher och yrken som uppenbarligen inte sköter sig vad gäller att förebygga sjukskrivningar, för att de ska bättra sig?

– Ja, så kan man uttrycka det. Men det handlar också om att diskutera vilka nivåer som är rimliga och hur man kan minska dem. Ofta har man kvar samma grundproblem även om det skiftar år från år, och det kan man upptäcka när man ser på utvecklingen över en längre tid.

Ni skriver att rapporten ger en god bild av sjukfrånvaron på arbetsmarknaden, och ökar möjligheterna för arbetsmarknadens parter att arbeta aktivt för minskad sjukfrånvaro. Hur bör de arbeta?

Låg bemmaning

– En viktig sak är att få igång en diskussion om sjukfrånvarons orsaker. Det kan man göra med arbetsmiljöenkäter och annat. Det finns ofta goda verktyg att använda sig av både för den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Ett exempel är bemanningen. Man ska inte tro att man får en bra arbetsmiljö så länge man har en för låg bemanning på arbetsplatserna.

Med tanke på att Sverige haft 214 000 anmälda arbetsskador och arbetssjukdomar de senaste fem åren – tror du att vi på ett väsentligt sätt kan få ned sjukskrivningarna om arbetsmiljön på våra arbetsplatser blir bättre och vi slipper så många skador och sjukdomar som beror på jobbet?

– Ja, det handlar om att arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Det är själva nyckeln till problematiken.

Vems ansvar?

Vems ansvar är det att våra arbetsmiljöer ger så många arbetsskador och sjukskrivningar?

– Det är naturligtvis ett delat ansvar mellan arbetsgivarna och facket. Arbetsgivarna har det lagliga ansvaret för arbetsmiljön. Men klart är att också facket måste driva och prioritera den sortens frågor, avslutar Ulrik Lidwall.

En grundläggande fråga är varför så många i Sekos medlemsgrupper drabbas av arbetsskador, och har så hög risk att bli sjukskrivna. Stefan Fougt, huvudskyddsombud för de 20 000 anställda på Postnord i Sverige, ger en rad förklaringar:

– Det handlar ofta om fysiskt ansträngande arbeten med mycket stress och ensidiga arbetsuppgifter. Många rör sig också i miljöer vi inte kan påverka, som trafiken, trapphus, på tåg, och i kriminalvården där de flesta olyckor beror på att man faller eller snubblar. Vi har också många belastningsskador, främst i axlar och armar.

Jobben mer styrda

– Jobben har också blivit mer styrda, vilket påverkar arbetsmiljön negativt. Dessutom har man ökat arbetsmängden för många, och kombinationen stress och fysiskt arbete är olycklig.

Tycker du att arbetsgivarna och facket gör tillräckligt för att hitta lösningar på dessa problem?

– Så länge det finns skador och olyckor gör man inte tillräckligt. Man kan alltid göra mer. En grundläggande fråga att ställa är om det går att utföra arbetsuppgifterna utan risk för skador? Går det inte ska man låta bli att utföra just det jobbet tills det kan göras utan risker.

– Tillbud och skador ska alltid utredas, men det finns brister, och man tittar ofta inte tillräckligt djupt på de bakomliggande problemen, säger Stefan Fougt.