Förbundet använder sjöpanträtten som innebär att fartyget kan användas som säkerhet för lönefordringar.

Entreprenören och dokusåpakaraktären Leif-Ivan Karlsson köpte restaurangfartyget Birger Jarl förra året. Plötsligt ville han bli av med besättningen och valde att sätta driftbolaget, där de var anställda, i konkurs.

Till tidningen Stockholm Direkt ondgjorde han sig över personalen.

– Det går inte att få någon styrsel på personalen. De sjukskriver sig hela tiden. Och de är skyddade av facket. Det som hände var att jag fick ha dubbel personal. Sedan i somras har jag gått minus tre miljoner kronor på verksamheten, sa han då till Stockholm Direkt.

Nu driver han verksamheten vidare med ett bemanningsbolag.

– Det var en chock när han gick ut i media och sa att vi var odugliga, trots att alla ombord gjort allt för att det skulle fungera med den nya ägaren, säger Tedde Scott som jobbat som matros på Birger Jarl i 17 år.

Han är en av dem som har lönekrav på Leif-Ivan Karlsson. En del av lönen täcks av den statliga lönegarantin, men den har ett tak som gör att personalen inte får ut all lön för övertid, inarbetade semestrar och uppsägningstid.

Totalt 1,4 miljoner kronor saknas för att personalen ska få de pengar de har rätt till.

– En sådan person ska inte komma undan, säger Tedde Scott. Staten får ju kostnader med lönegarantin då han medvetet sätter bolaget i konkurs för att bli av med oss. Så ska man inte få bete sig.

Nu stämmer alltså Seko Leif-Ivan Karlsson genom en paragraf i sjölagstiftningen som säger att man kan ta fartyget som säkerhet för lönefordringar. Detta även om fartyget ägs i ett annat bolag.

– Det som räknas är att de arbetat på fartyget, även om de varit anställda i ett annat bolag. Alla seriösa redare känner till det här och skulle aldrig komma på tanken att sätta driftbolag i konkurs, säger Chang Strömberg, ombudsman på Seko sjöfolk.

Arbetsrättsjuristen Anne Alfredson från LO-TCO Rättsskydd är juridiskt ombud för Tedde Scott och hans kolleger. Hon ser goda möjligheter för dem att få sina pengar.

– Fordran står ju i fartyget och de har arbetat ombord, fast de varit anställda i ett annat bolag. Då gör sjöpanten att vi har ett mycket bättre läge än i andra ärenden med lönefordringar. Så på så sätt borde oddsen vara goda att de ska få sina pengar, säger Anne Alfredson.

(I texten är ”Totalt 1,4 miljarder kronor saknas…” ändrat till ”1,4 miljoner”)