IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä sa sig ha full förståelse för att andra fackförbund vill vara med och bestämma hur höga löneökningarna ska vara och sätta det så kallade märket.

Seko hör till de förbund som anser att alla LO-fack måste vara överens om märkets storlek.

Sedan 1997 är det parterna inom industrin, bland andra IF Metall, som genom sitt avtal med arbetsgivarna sätter ett tak för alla andra. En position som industriförbunden hittills inte varit beredda att ändra på.

”Fler ska påverka lönerna”

–Nu pågår diskussioner om hur fler ska komma in i arbetet med normeringen, sa Veli-Pekka Säikkälä.  

Samtidigt kritiserade han 2007 års jämställdhetspotter. Han menade att den satsning på kvinnolönerna, som bland andra Seko lyft fram, gjort att facken fått ut mindre i löneökningar från 2010 och framåt.

–Avtalet 2007 var en pyrrhusseger, sa han. Arbetsgivarna tog igen kostnaderna för jämställdhetspotterna genom att 2010 börja kräva att alla förbättringar i de allmänna villkoren ska räknas in i löneutrymmet.   

Hårda krav från arbetsgivarna

Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint delar inte Veli-Pekka Säikkäläs uppfattning.

–Nej den bilden har jag inte alls, säger han. Arbetsgivarna har agerat precis på det sättet under lång tid. När vi har velat ha förbättringar av vad det än är, har arbetsgivarna krävt att det ska räknas av från löneutrymmet.

I fokus för diskussionen på rundabordssamtalet stod dock inte jämställdhetspotter utan en ny rapport, ”Europanormen saknar relevans” . I den granskar nationalekonomen Nils Gottfries om löneökningstakten i andra europeiska länder, europanormen, bör påverka de svenska lönerna.

Inflationsmålet nås inte

Han menar att europanormen inte är särskilt användbar. Istället bör parterna lägga tonvikt vid inflationsmålet. Och ta hänsyn till arbetsmarknadsläget.

Sveriges Riksbank har bestämt att inflationsmålet ska vara 2 procent. Det vill säga det är så mycket priserna ska öka.

Inflationsmålet nås dock inte och en förklaring till det är, enligt Nils Gottfries, att lönerna inte ökat tillräckligt mycket. I rapporten tar han dock inte ställning till hur stora löneökningarna bör vara.

2020 är det avtalsrörelse och innan den drar igång ska LO-förbunden försöka komma överens om gemensamma krav. Samordningen är viktig, säger Sekos Mats Ekeklint.

”Alla bör vara överens”

–Alla ska vara överens om vilka krav vi ska ställa. Och vi menar att det första avtal som sluts ska godkännas av alla, säger han.

Lönebildningsprojektets syfte är att se om och i så fall hur lönerna på svensk arbetsmarknad kan sättas på ett annat sätt än i dag. Projektets slutrapport presenteras den 11 juni 2019.