Säkerhet prio när ungdomsvården får mer pengar
Statens institutionsstyrelse, Sis, får 110 miljoner 2021 och därefter 100 miljoner årligen för att öka säkerheten på ungdomshemmen. Det föreslår regeringen i budgeten som presenterades igår.
Pengarna ska bland annat användas till att bygga stängsel, installera kameror och säkerhetsbelysning. Och att utveckla vårdens innehåll.
–Vi tycker självklart att det är glädjande att vi äntligen blir hörsammade. Seko har vittnat om och jobbat för en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård och behandling under många år så detta tillskott är välkommet, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko på Sis.
Farligt ensamarbete
Hon pekar på att såväl lokaler som arbetsvillkoren måste bli bättre och hoppas att de nya pengarna kan fördelas efter behoven på varje institution.
–Våra lokaler är undermåliga och behöver ett rejält lyft samt är myndigheten i stort behov av nybyggnationer. Vi hoppas också att minska det farliga ensamarbetet, säger Frida Strandberg Landin.
Regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet ökar anslaget till Sis för att myndigheten ska kunna ”bygga ut kapaciteten, kvaliteten och säkerheten”.
I somras fritogs två ungdomar från Sis ungdomshem Råby i Skåne och det skedde under vapenhot mot personalen. Det var första gången på flera år som så mycket våld användes för en fritagning.
Händelsen skyndade på arbetet med att förbättra säkerheten.
Under sommaren har Sis därför inrättat en säkerhetsavdelning, vilket man inte haft tidigare.
Lagen om sluten ungdomsvård
Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård, LSU, i stället för till fängelse.
Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på Sis särskilda ungdomshem.
Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott eller sexualbrott.
På ungdomshemmet får ungdomarna vård och behandling. Brottet, och inte behandlingsbehovet, avgör straffets och därmed vårdtidens längd. Den kan variera mellan 14 dagar och fyra år
En tillförordnad säkerhetsdirektör har precis börjat sitt arbete. Alla institutioner kommer nu att få en säkerhetsklassning som i sin tur ska avgöra vilka insatser som behövs.
Fler har begått grova brott
–Vi tycker det verkligen är på tiden att säkerheten blir en prioriterad fråga, säger Frida Strandberg Landin.
Redan nu är det klart att ungdomar som dömda för brott enligt lagen om sluten ungdomsvård, LSU, inte längre kommer att vara på samma avdelningar som unga med sociala problem, som är placerade enligt lagen om vård av unga, LVU.
Allt fler ungdomar som döms till vård på Sis har begått grova våldsbrott, allt oftare med skjutvapen. Seko Sis menar att det går att vårda dessa unga men att det krävs ett ökat säkerhetsmedvetande i verksamheten.
Lagen om vård av unga
Anledningen till ett omhändertagande enligt lagen om särskild vård av unga, LVU, kan vara att en pojke eller flicka lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet.
Ett annat skäl är att föräldrarna inte kan ge det stöd som behövs för en bra uppväxt.
Socialtjänsten utreder om det behövs tvångsvård och förvaltningsrätten fattar beslut.
De flesta som vårdas inom Sis har blivit omhändertagna på grund av eget beteende.