Från 1 januari gäller nya regler för nyanlända. Det program som nu ska leda individen rätt heter Etableringsprogrammet för nyanlända, och är ett arbetsmarknadspolitiskt program. Den som deltar kan anvisas till studier och matchas till arbete, men den som tackar nej drabbas av olika typer av sanktioner.

Arbetsförmedlarna ska ha mer fokus på utbildning och arbets- nära insatser, och åldersgränsen höjs till 20 år. Kartläggning av kunskaper, studier i svenska och samhällsorientering blir obligatoriskt.

Etableringsprogrammet inne- håller ett 20-tal insatser som ska anpassas till behovet hos den en- skilda, till exempel anställnings- stöd, snabbspår, bristyrkesutbildning och arbetsträning. Fem typer av anställningsstöd slås samman till ett, som ska heta introduktionsjobb.

– För nyanlända är det framför allt anställningsstöden, snabbspåren och utbildningarna som är viktiga insatser. Jag skulle
gärna lägga till arbetspraktik,
yrkeskompetensbedömning och
validering, säger 
Ivan Cvitic, som
arbetar med nyanländas etablering på Arbetsförmedlingens huvudkontor.

Ivan Cvitic

 

Tidigare insatser som nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställning, YA, kommer att vara kvar. Nystartsjobb är en lönesubvention som handläggs av Arbetsförmedlingen. YA regleras i kollektivavtal och Arbetsförmedlingen handlägger stödet.

Inom Sekos avtalsområden är det framför allt energibranschen som engagerat sig i YA och snabbspåren. Seko har skrivit under kollektivavtal med såväl de privata som offentliga arbetsgivarna genom branschorganisationerna på området.

Majoriteten av de nyanlända som nu skrivs in i på Arbetsförmedlingen kommer att ha tillfälliga uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd krävs fast anställning och kollektivavtalsenlig lön, och för att få ta sin familj till Sverige krävs också en lämplig bostad. Nystartsjobb räknas inte för att få permanent uppehållstillstånd.

– Många sökande blir därför inriktade på att få ett jobb, vilket som helst, istället för att söka sig fram till rätt jobb utifrån deras kompetens. Det är deras beslut men kanske inte bäst på lång sikt om de ska etablera sig i Sverige, säger Ivan Cvitic.

Det nya etableringsprogrammet ska betona samhällsorientering, vilket han välkomnar.

– En del nyanlända kommer från länder där man inte har en arbetsmarknad som den svenska, där vi i regel är anställda och utbildar oss till ett yrke, säger Ivan Cvitic.

Fredrik Möller

Hans kollega Fredrik Möller lägger till:

– Vi får ofta höra ”jag kan ju laga mat, alltså borde jag kunna jobba på restaurang eller jag har tagit hand
om barn, jag kan
arbeta som barnskötare”. Vi förklarar att alla sådana arbeten är
något som man utbildar sig till.

Ivan Cvitic tycker att bästa vägen in på arbetsmarknaden är ett samarbete mellan kommunen, det lokala näringslivet, utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen.

– Då kan man se vilket kompetensbehov som finns lokalt, vilken kunskap de nyanlända har med sig och vad kommunen kan erbjuda för utbildning.