I drygt två år har Gunnar Alexandersson utrett järnvägens organisation. Idag överlämnades det 1100 sidor långa resultatet i form av slutbetänkandet En annan tågordning – bortom järnvägsknuten.

I sitt delbetänkande om järnvägsunderhållet, som presenterades i april, avfärdade Alexandersson förslaget om att förstatliga järnvägsunderhållet, något som Socialdemokraterna lovade i valrörelsen men sedan backat från.

Även slutbetänkandet andas mindre stat och mer avreglering – men med förnuft.

I dag kan järnvägsföretag fritt konkurrera om passagerarna på längre sträckor. Företagen meddelar Trafikverket vilka avgångstider de vill ha och Trafikverket fastställer en tidtabell.

Denna konkurrens på spåren vill Gunnar Alexandersson se över. Hans föreslår en utredning om att ersätta konkurrensen med upphandling, det vill säga med en modell liknande den i Storbritannien där, i stort sett,  ett företag ansvarar för en viss sträcka ett bestämt antal år.

Enligt utredningen är det den kommande utbyggnadens av höghastighetsjärnväg som ställer krav på nya modeller för tillträde till spåren – och därmed till passagerarna. Alexandersson är kort sagt tveksam till om den fria konkurrensen leder till att något företag törs satsa på höghastighetståg.

Han är dock noga med att påpeka att ordet upphandla inte ska tolkas som att staten ska trygga olönsam trafik utan att företagen ska kunna säkra trafiken för att få den lönsam.

Inom persontrafiken på järnväg finns idag kommersiell trafik som drivs av bland andra MTR och SJ och det finns skattefinansierad (utredningen använder ordet ”samhällsorganiserad”) trafik, framför allt gäller det länstrafiken.

Den skattefinansierade trafiken är normalt sett upphandlad.

SJ har vid flera tillfällen påtalat orättvisan i att företaget tvingas konkurrera med länstrafikbolag som till stor del finansieras med skattepengar. När länstrafikbolagen ökar samarbetet och presenterar allt större länsöverskridande trafikupplägg så växer utmaningen för SJ, och andra kommersiella bolag, som ska gå runt på egna intäkter.

Alexandersson lämnar flera förslag som är tänkta att stärka den kommersiella trafiken på bekostnad av den regionala. Bland annat handlar det om att inhämta – och lyssna på – synpunkter från de kommersiella bolagen.

Samtidigt anser Alexandersson att regeringen bör utreda lämpligheten i att behålla det statliga ägandet i SJ, Green Cargo, Infranord och Jernhusen. Detta för att renodla rollerna, där staten, genom Trafikverket och Transportstyrelsen, äger och kontrollerar infrastruktur, medan trafik och service bör skötas av privata aktörer.