Ny dom: Kriminalvårdare ska inte behöva tåla spottloskor
I en färsk dom slår tingsrätten fast att kriminalvårdare inte ska behöva tåla spottloskor och hot. En självklar bedömning, menar facket, som tycker att domstolarna historiskt sett inte tagit detta på allvar.
– Man får höra att det här är något som vi får räkna med, säger Roger Nilsson på Seko Vård.
Roger Nilsson tycker att det blir skönt att kunna luta sig mot den nya domen vid hot i framtiden.
Anna, som egentligen heter något annat, arbetar som kriminalvårdare på häktet i Malmö. I februari utsattes hon för mordhot av en häktad kvinna, som sedan också spottade på henne.
Det skedde i samband med en visitation.
– Kvinnan skulle byta om till nya kläder. Där och då flippade hon fullständigt. Hon blev verbal, vilket inte är så konstigt. Det händer. Men det här var extremt, säger Anna.
– Jag tillkallades för att lugna ner kvinnan. Hon hade stängts in i cellen och jag försökte prata med henne genom en lucka.
Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag
Det var då den häktade kvinnan sa att hon skulle skära halsen av Anna och sedan strimla henne som en gris. Kvinnan läste högt från hennes namnbricka och sa ”Anna, jag ska döda dig”.
– Det var jäkligt obehagligt. Just att hon läste från min namnbricka. Jag har aldrig varit med om något liknande under mina år här.
Döms för brott mot kriminalvårdare
Nyligen dömdes kvinnan för hot och förgripelse mot tjänsteman, samt våld mot tjänsteman, då hon vid ett annat tillfälle i häktet sparkat en annan kriminalvårdare på övre delen av låret.
För dessa brott får kvinnan två månaders fängelse. Kriminalvårdarna får vardera ett skadestånd på 5 000 kronor, plus ränta.
Spottloskan och hotet skedde samtidigt och ska därför ses som en skadehändelse, står det i domslutet från Göteborgs tingsrätt.
”Hoten som riktades mot X var allvarliga och gick långt utöver vad en kriminalvårdare ska behöva tåla inom ramen för sitt arbete. Detta förstärkts av att bli bespottad är en förnedrande och skymflig handling som också ger X rätt till kränkningsersättning.”
– Jag förstod att hon skulle dömas, men jag trodde aldrig att jag skulle få ett skadestånd. Det känns som en seger och upprättelse, säger Anna.
Seko på Kriminalvården välkomnar domen
Facket menar att domen är principiellt viktig och att den kommer att kunna användas i arbetet att förbättra arbetsmiljön och tryggheten för anställda inom kriminalvården.
– Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag. Tongångarna har tidigare varit att hot är något vi ska tåla. Nu har vi den här domen att luta oss mot, säger Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd.
