Nu ska arbets­miljön granskas på ungdoms­hem

Det är ett par slutsatser som Statskontoret drar i en granskning av Sis. Statskontoret fick för ett år sedan i uppdrag av socialminister Lena Hallengren att se över verksamheten inom Sis efter att Seko larmat om stora brister.

Nu har Statskontoret lämnat sin granskning och den följer i stora drag den kritik som Seko riktat mot Sis. Det brister i styrningen av verksamheten, varje institution gör lite som den vill och både personal och klienter far periodvis illa.

–Det är en gedigen utredningt, men jag anser fortsatt att arbetsmiljön måste tas på ett större allvar och prioriteras i denna verksamhet. Vi från Seko är oroliga över ökningen av hot och våld mot våra medarbetare, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko Sis.

Hon fortsätter:

–Jag hoppas att denna rapport fortsätter att väcka våra politikers intresse för Sis och att de förstår att vår myndighet behöver mer resurser och behöver bli en prioriterad verksamhet i vårt samhälle.

Statskontorets intervjuer med personal visar att mindre än hälften tycker att ungdomar och missbrukare får tillräckligt med vård och behandling under sin vistelse på Sis. Det kan bero på att vården inte är likvärdig över landet och att varje institution själv väljer vilka metoder man använder. Det skiljer sig därför mycket i vilka behandlingsmetoder som används.

Statskontoret är kritiskt till att varje institution själv i hög grad avgör hur man arbetar. Det saknas en tillit mellan den lokala nivån och huvudkontoret. Ett vi- och dom-tänkande som inte är bra, enligt utredarna som vill ha en starkare styrning.

Följer inte upp vården

Statskontoret kritiserar även Sis för att inte följa upp vilka effekter behandlingen får för den enskilde ungdomen eller missbrukaren. I dag vet man inte om vistelsen leder till att missbruk upphör eller till att ungdomar som döms för brott slutar med kriminaliteten.

Det enda som Sis mäter är klienternas egna upplevelser och vad socialtjänsten anser. Vilket inte är tillräckligt, enligt Statskontoret. Lagen kräver att Sis gör en vetenskaplig uppföljning.

När det gäller arbetsmiljön pekar Statskontoret på att hot och våld är ett utbrett problem men även ”stress, ensamarbete, och för lite handledning samt brister kopplade till scheman och arbetstid”. Statskontoret tror att mer stöd från Sis huvudkontor kan göra arbetsmiljön bättre.

Även klienter kan råka illa ut, noterar utredarna, och hänvisar till rapporter från IVO, Inspektionen för vård och omsorg. IVO har bland annat sett att antalet avskiljningar, inlåsningar, har ökat under senare år och det tror man beror på att fler unga har olika neuropsykiatriska diagnoser och att Sis saknar kompetens på området.

Seko har föreslagit att Sis ska anställa personal med psykiatrisk kompetens.

”För lite vikt vid narkotika”

Statskontoret nämner att ungdomsvården har en del att lära av missbruksvården i det drogförebyggande arbetet. Men Frida Strandberg Landin tycker att rapporten lägger för lite vikt vid problemen med narkotika på institutionerna. Sekos egen rapport från 2019 visade att det är väldigt vanligt att klienterna använder droger.

Statskontoret kritiserar Sis, men konstaterar också att utvecklingen är positiv. Många klienter är nöjda med behandlingen, Sis får snabbt fram platser när det behövs och det pågår ett utvecklingsarbete för att höja säkerheten.

Frida Strandberg Landin vill och hoppas att Statskontorets granskning kommer ses som ett levande dokument och som ett komplement till Sis eget arbete med att förbättra och utveckla  säkerhetsorganisationen.

Sis generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark skriver i en kommentar till Statskontorets rapport att hon välkomnar den.

–Rapporten blir ett viktigt verktyg för oss i arbetet med att utveckla Sis verksamhet. Nu kommer vi noga läsa rapporten och bestämma oss för hur vi tar vår förändringsresa in i nästa steg. Detta är något vi får anledning att återkomma till framöver, säger hon.