När lägsta pris blir högst
Den internationella konkurrensen i Trafikverkets upphandlingar har pressat ner svenska löner. Dessutom blir nettokostnaden högre för skattebetalarna trots att anbudet är lägre en de svenska entreprenörernas. Det visar en rapport från 6F och Arena idé.
Veidekkes vd Jimmy Bengtsson, Trafikverkets gd Lena Erixon, Byggnads ordförande Johan Lindholm, moderator Lisa Pelling och civilminister Ardalan Shekarabi diskuterar det verkliga priset vid Trafikverkets upphandlingar.
När Södra länken byggdes 1998, av dåvarande Vägverket produktion, var kostnaden för en anläggningsarbetare 523 kronor i timmen (omräknat till 2016 års värde). Motsvarande kostnad när en del av Förbifart Stockholm byggs av ett utländskt konsortium 2016 är 325 kronor, en minskning med närmare 40 procent.
Men även i den del som byggs av Skanska har kostnaden pressats rejält jämfört med 1998, till 380 kronor i timmen, motsvarande en minskning på knappt 30 procent.
Det är ett av resultaten i rapporten Trafikupphandlingarnas kostnader som presenterades vid ett seminarium idag.
Rapportförfattarna har även tittat på nettokostnaderna för ett antal stora infrastrukturprojekt, bland andra Citytunneln i Malmö där de tittat närmare på fyra delentreprenader i bygget. Den totala entreprenadkostnaden för dessa låg på 5,3 miljarder och 64 procent av arbetskraften var utländsk.
Enligt rapportförfattarna skulle totalkostnaden varit 400 miljoner högre om entreprenaderna varit helsvenska, men däremot hade nettokostnaden varit 500 miljoner lägre.
Det beror på att all skatt på arbete, tjänster och material hade stannat i Sverige. Därför vill de se en ny beräkningsmodell vid upphandlingarna, där man inte bara tittar på lägsta pris i anbudet, utan också räknar med skatteeffekterna för att få fram vad det egentligen kostar skattebetalarna.
Civilminister Ardalan Shekarabi, med offentliga upphandlingar på sitt bord, var emellertid skeptisk till en ändrad beräkningsmodell.
– Vi är en del av den europeiska marknaden. Det innebär att företagen ska betala skatt i något land, men inte nödvändigt i Sverige. Och det är viktigt, särskilt i dessa tider, att stå upp för den europeiska integrationen, men den får inte leda till dumpade löner.
I rapporten fastslås även att den svenska modellen utmanas på flera sätt med utländska entreprenörer. Först och främst med olika arbetsvillkor för svensk och utländsk arbetskraft. Då andelen utstationerad arbetskraft växer minskar den fackliga närvaron vid de stora infraprojekten vilket påverkar maktförhållanden på arbetsmarknaden.
– Nu har det blivit så att staten, genom Trafikverket, övervakar att entreprenörerna uppfyller lagstadgade minimivillkor. Och det låter inte som den svenska modellen enligt mig, sade Ingemar Dahlqvist, en av rapportförfattarna.
