Det säger Mattias Sjöström, som är yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicins mottagning i Stockholm. Han träffar många patienter som, liksom Jane Engman, lider av symptom på dålig inomhusmiljö. Många har astmasymptom.

– Mögel i lungorna är dock ytterst ovanligt, säger Mattias Sjö- ström. Det tyder på att patienten har starkt nedsatt immunförsvar.

Forskarna har länge ansett att dålig inomhusmiljö kan förvärra astma, men genom studier på barn har man börjat koppla sam- man risken att insjukna i astma med dålig inomhusmiljö.

– Idag kan vi inte längre, med högsta säkerhet, säga att man inte kan insjukna i astma på grund av långvarig vistelse i miljöer med allvarliga fukt- och mögelskador.

Han tror att en förklaring till att många hem och offentliga miljöer inte byggs om i tid är att alltför få som arbetar med byggnader känner till forskningsresultat som visar att fukt och mögel har starka samband med ohälsa.

– Många vet inte heller att skadat material, fuktigt och mögligt, ska tas bort, och de känner inte till att nya mätningar ska göras efteråt för att se att åtgärderna gett resultat.

Frågan om vad man bör göra om en arbetsplats är angripen avmögel och fukt är enkel att besvara, anser Mattias Sjöström.

Så snart det finns en misstanke ska skyddsombud agera och begära utredning.

– Det finns tydliga regler för detta. Och det går absolut att utreda. Hittar man mögel och fukt är det ingen tvekan om att materialet ska bort, oavsett om någon människa kommit till skada, säger han.

Regler om detta finns i den svenska Miljöbalken. Men även Världs- hälsoorganisationen, WHO, slog 2009 fast att inomhusmiljöer inte ska vara fuktskadade. Man associerar detta så starkt med astmasymtom och liknande besvär att de måste åtgärdas.

IVL (Svenska miljöinstitutet) gjorde 2010 klart att det inte går att sanera bort mögel och fukt, angripet material måste bytas ut. Mögel är levande organism och kommer tillbaka om man försöker sanera.

– Och när det skadade materialet tas bort ska en del av lokalerna som åtgärdas kapslas in ordentligt och ventilationen slås av så att förorenad luft inte sprids i oskadade delar av huset, säger Mattias Sjöström.

Sekotidningen har låtit Mattias Sjöström ta del av den mätrapport från Norrtäljeanstalten som gjorde att kommunen krävde åtgärder. Hans kommentar är att det verkar röra sig om utbredda fuktskador som framförallt drabbat golven.

– Det står att städningen är bristfällig och att det kan vara en av förklaringarna, men det är tveksamt vad man menar. Enligt provbedömningarna är det så utbredda skador att det verkar vara ett systemfel, säger han.

Att personal och intagna kan må dåligt i den miljön är inte konstigt, anser Mattias Sjöström.

Hård förslitning är något som skolor och anstalter har gemensamt och därför är det särskilt viktigt med löpande underhåll, anser Mattias Sjöström.

– När det gäller offentliga byggnader anser man sig ofta inte ha råd att byta golv och mattor regelbundet. Men det blir dyrare på sikt att strunta i det. Det händer efter utredning av oss och andra att hus eller baracker får rivas för att de är så svårt skadade.