Det visar en ny rapport från Arena Idé. Det är Anders Kjellberg, professor i sociologi, som än en gång har studerat hur många medlemmar fack och arbetsgivare har.

Nytt för i år är att Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram statistik som visar utrikes födda arbetares organisationsgrad. Den har minskat kraftigt från 2006, då inrikes och utrikes födda låg på samma nivå, 77 procent. 2019 har utrikes födda en organisationsgrad på 51 procent, jämfört med inrikes födda, 64 procent.

Dock ser det något mer positivt ut för utrikes födda arbetare 2019, då organisationsgraden ökade, från 50 till 51 procent, Samtidigt stod det stilla på 64 procent för inrikes födda.

De utrikes födda har till skillnad från under tidigare år påverkat medlemsutvecklingen i positiv riktning.

–Det går inte att säga att det är en tendens, men det visar att något nytt är på gång, säger Anders Kjellberg.

Utrikes födda en viktig grupp

De utrikes födda som nu går med i facket kan vara de som kom till Sverige kring 2015, när många flyktingar sökte sig till Sverige. Det tar ett tag innan nyanlända går med i facket eftersom många inte känner till hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, menar Anders Kjellberg.

–Det är viktigt för facken att fånga upp den gruppen eftersom man räknar med att de utrikes födda kommer att få en stor del av nya jobben.

Medlemsutveckling

Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden sjunkit totalt sett, från 77 procent till dagens 68 procent. Samtidigt har skillnaden i organisationsgrad ökat mellan inrikes och utrikes födda arbetare. Från att ha legat på samma nivå 2006, 77 procent, till att i dag vara 64 procent för inrikes födda och 51 procent för utrikes.

Rapporten ”Den svenska modellen i en oviss tid” visar alltså att den långa trenden av sjunkande medlemssiffror i facket stannat av. År 2019 var 68 procent medlemmar i facket, samma andel som 2018.

Arbetarnas organisationsgrad låg kvar på 60 procent, medan tjänstemännens minskade från 73 till 72 procent.

–Andelen organiserade medlemmar är avgörande för styrkan i det fackliga arbetet, säger Anders Kjellberg.

20 000 fler LO-medlemmar

Om för få av de anställda är medlemmar minskar fackets möjlighet att få bra avtal med arbetsgivarna. Arbetsgivarna har en betydligt högre organisationsgrad – 90 procent – än arbetstagarna.

–Det behövs en balans mellan parterna.

Om 2019 var ett bra år för fackföreningsrörelsen har 2020 börjat ännu bättre. Många går med i facket. LO-förbunden har fått en nettoökning med 20 000 medlemmar bara under mars och april. För Sekos del är siffran 900.

För Seko har medlemsutvecklingen varit bra hela 2020, för att bli ännu bättre i mars och april, enligt Matts Haglund, som är medlemsansvarig.

LO-förbundens ökning i år beror till stor del på coronakrisen. Anders Kjellberg tror att det delvis beror på att många som känt sig säkra i sina jobb kanske upptäckt att det inte var så tryggt.

–Därför söker de sig till såväl facket som a-kassan. Båda ökar, säger han.

Förra året larmade Anders Kjellberg om att den svenska modellen var i fara på grund av att andelen medlemmar då såg ut att fortsätta minska. Siffrorna från Statiska centralbyrån tydde på det. Men det visade sig senare att siffrorna för 2018 inte stämde.

SCB:s underleverantör Evry hade mätt fel. Det såg ut som en stor minskning men var i själva verket en mindre nedgång.

–Det gör att vi kan se mer positivt på framtiden, säger Anders Kjellberg.

Han är optimist inför framtiden. Osäkerhetsfaktorerna är vad som kommer att hända med coronakrisen och lagen om anställningsskydd, LAS. Förändringar av LAS som minskar anställningstryggheten kan göra att fler går med i facket, om det känns att det gör skillnad, menar Anders Kjellberg. Men det kan också bli tvärtom om facket framstår som maktlöst, tillägger han.