Riksrevisionen har granskat slutnotan för 31 upphandlingar för drift och underhåll av järnvägen. Bara tre upphandlingar kostade lika mycket som angavs i offerten. Övriga blev i snitt 74 procent dyrare.

– Trafikverkets oförmåga att beskriva det framtida underhållsbehovet på ett tillräckligt bra sätt leder till bristfälliga förfrågningsunderlag vid upphandlingar. Det här resulterar i en mängd avvikelser, tilläggsbeställningar och spekulativ budgivning. Sammantaget blir det stora kostnadsökningar, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.

Entreprenörer utnyttjar situationen

Enligt Riksrevisionen blir vinteråtgärder på järnvägen, som utgör cirka en tiondel av kontrakten, 91 procent dyrare. Detta kan bero på att entreprenörer som får ett och samma kontraktsområde i två kontraktsperioder i rad, använder sig av prissättningsstrategier för att maximera ersättningen i förhållande till mängden utfört arbete, enligt Riksrevisionen.

Det är upphandlingar för basunderhåll av järnvägen som granskats. Dessa kontrakt har Trafikverket med huvudentreprenörerna Infranord, Strukton rail och NRC Group. Den totala kostnaden för dessa kontrakt är cirka 3,7 miljarder kronor om året.

I granskningen har man också upptäckt att entreprenörer utnyttjar den rådande situationen.

– Eftersom det finns brister i förfrågningsunderlaget skapar det utrymme för entreprenörerna att utnyttja utrymmet och spekulera med priserna. Därför blir kostnadsökningarna också så stora.

Trafikverket får exempelvis kontinuerligt in besiktningsanmärkningar om järnvägen. Hur kommer det sig att myndigheten ändå har bristfällig kunskap om anläggningens tillstånd och inte vet vad som bör göras?

–Trafikverket har viss information. Men inte tillräcklig information för att kunna göra en bedömning av det nuvarande och den tänkbara framtida tillståndet. Det är därför vi säger att de borde skaffa ett IT-system som kan hjälpa dem med det här problemet.

Trafikverket saknar rutiner

Sherzod Yarmukhamedov förklarar att det redan idag självfallet finns system för järnvägsanläggningen på Trafikverket. Men systemet är inte centraliserat och det finns ingen samlad bild av nuvarande, historia eller framtida tillståndet i järnvägsanläggningen.

– Därför är det svårt att göra bedömningar och när man har svårt att göra det så är det också svårt att ta fram uppskattningar om framtida underhållsbehovet. Trafikverket behöver inte bara samla in information, utan använda informationen i sitt analysarbete.

Trafikverket samlar heller inte in information om vilka underhållsarbeten som köpts inom ett kontrakt och vad det har kostat. Därför vill Riksrevisionen att Trafikverket också tar fram en rutin för inrapportering av köpta tilläggsbeställningar och dess kostnader inom ett kontrakt.