–Det tar oacceptabelt lång tid och riskerar att få stora konsekvenser för den enskildes hälsa och ekonomi, säger Sekos ordförande Valle Karlsson i en kommentar till Sekotidningen.

Han anser att det i första hand är arbetsgivarna som ska lösa problem som har med arbetsmiljön att göra, men att samhället måste gå in och ta ansvar när det inte möjligt.

Pengar tidigast i oktober

–Företag har under denna pandemi fått miljardstöd för att överleva krisen. Staten måste även snabbt kunna rädda utsatta människor. Allt annat är helt oacceptabelt, säger Valle Karlsson.

Ersättningen infördes den 1 juli i år och gäller tillfälligt under tre månader, juli till september. Enligt uppgifter till SR Ekot kan ersättning dock betalas ut först i oktober.

Försäkringskassan uppger att orsaken till fördröjningen är att det tagit tid att bygga upp en organisation för ansökningar och utbetalning. Det finns ingen genväg, menar kassan.

–Vi vill förstås att det ska gå så snabbt som möjligt och har förståelse för att många känner att de väntat länge. Vi har haft två månader på oss och vi behöver ett system som är hållfast och klarar många sökande, säger Martin Jonasson, områdeschef för sjukförsäkringen. 

Krävs dubbel diagnos

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har i en kommentar till Ekot sagt att regeringen följer utvecklingen och att alla inblandade försöker göra det bästa av situationen.

En av de som måste vänta på besked om ersättning är tågvärden Victoria Älverstad, som Sekotidningen tidigare berättat om. Hon har en svår lungsjukdom, PAH, och har inte kunnat jobba sedan början av april på grund av risken för att bli smittad.

Hon har stått utan inkomst i flera månader och har sett fram emot möjligheten att söka den nya ersättningen för riskgrupper.

Riktlinjer från Socialstyrelsen

–Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Om jag söker och sedan får nej har jag inga ekonomiska marginaler alls, säger Victoria.

För Victoria kompliceras situationen av att regelverket säger att hon förutom sin lungsjukdom ska ha ytterligare en diagnos för att vara berättigad till ersättning. Det kan vara hjärt-kärlsjukdom eller diabetes, vilket Victoria inte har.

–Jag har varit i kontakt med Försäkringskassan som sagt att det inte är säkert att jag får ersättning. Trots att jag har läkarintyg om att jag kan bli svårt sjuk, säger hon.

Martin Jonasson bekräftar att de riskgrupper som är berättigade till ersättning i flera fall måste ha flera diagnoser för att omfattas av försäkringen.

–Vi följer Socialstyrelsens riktlinjer där det framgår vilka diagnoser som omfattas, säger han.

Ersättning till riskgrupper

Det var efter påtryckningar från riksdagen som regeringen i juni beslutade om en tillfällig förebyggande sjukpening för grupper som riskerar att bli svårt sjuka om de smittas av covid 19. Och som därför inte kan arbeta.
Efter en remissrunda kom även vissa anhöriga till riskgrupper och barn att omfattas.
Ersättningen infördes 1 juli och gäller under tre månader. Den som arbetar heltid får en ersättning på 804 kronor per dag. Det finns fyra ersättningsnivåer.
Ansökan ska lämnas till Försäkringskassan, som ska utgå från en lista på sjukdomar som Socialstyrelsen tagit fram.
Det krävs också att arbetsgivaren intygar att det inte finns andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det är omöjligt att anpassa arbetet på annat sätt för att minska smittorisken.

I slutet av juli var det bestämt att Victoria Älverstad skulle återgå till sitt arbete som tågvärd på SJ Götalandståg. Eftersom hon har en säkerhetstjänst och inte arbetat på flera månader fick hon först genomgå en läkarundersökning. Läkaren sjukskrev henne till mitten av augusti.

–Jag uppfyllde flera kriterier för utmattning. Det beror på den stress jag varit utsatt för, säger Victoria.

Vad gör du om du söker och inte får riskgruppsersättning från Försäkringskassan? 

–Då måste jag jobba, med någon form av skyddsutrustning. I normala fall kan jag arbeta heltid. Det är pandemin som gör det så svårt, säger Victoria. 

Det är oklart hur många medlemmar i Seko som likt Victoria tillhör en riskgrupp och måste vara hemma från jobbet. Seko Direkt, dit medlemmar kan ringa för att få råd, har haft en del samtal under sommaren. Flera som ringt arbetar inom spårtrafiken och är oroliga för sin egen hälsa men också för anhöriga. Allergiker har särskilda problem.

–Det mesta verkar lösas lokalt mellan fack och arbetsgivare, säger Helené Zallin, arbetsmiljöombudsman på Seko.