Banan används i dag enbart för godstrafik, men de industrier som använder den är desto mer beroende av att den fungerar. Det under­ håll som bedrivs ska bibehålla dagens låga standard, men samtidigt gör den låga has­tigheten att rälsen slits ännu mer. Kurvorna är byggda för högre hastighet än 40 km/tim. Såväl industrin som kommunerna och fle­ra riksdagsledamöter kämpar för att Ådals­banan ska få vara kvar och rustas upp, helst till modern standard. Enligt Trafikverket en kostnad på 1,3 miljarder kronor. Om banan ska klara de allra tyngsta transporterna som i dag körs på anslutande linjer.

Det har funnits planer på upprustning ända sedan mitten av 80-­talet. Först var det SJ, se­dan Banverket och senast Trafikverket som tänkt och lovat totalrenovering. Men inget har

blivit av. I dag finns banan för första gången på 30 år inte med i någon planering.

I stället pågår en total översyn (åtgärds­valsstudie) av hela det så kallade Ådalsstrå­ket, från Sundsvall till Långsele. Studien är trafikslagsövergripande och ingen kan i dag säga om det blir en satsning på alla trafik­slag, järnväg, väg och flyg, och i så fall vilka sträckor som blir aktuella. Större delen av Ådalsbanan, den nedre, rustades i samband med att Botniabanan byggdes. Den norra de­len återstår. Såväl Trafikverket som kommu­nerna efterlyser ett politiskt beslut i frågan.