Varannan vårdare säger att den egna arbetsplatsen är underbemannad. Lika många uppger att de inte övat beredskapsplanen det senaste året.
Häkten är den mest utsatta arbetsplatsen. Lars Sigfridsson är klubbordförande för Seko på Kronobergshäktet i Stockholm. Hans viktigaste slutsats av undersökningen är att kriminalvården inte får tillräckligt med resurser till att anställa personal som arbetar nära de intagna.
– Det är färre som jobbar ute i korridorerna i dag, trots att kriminalvården har mer personal än någonsin. Allt fler sysslar med administration. Det behövs fler vårdare om vi ska kunna sköta vårt jobb, säger Lars Sigfridsson.
Han tror också att många anställda är kodade som vårdare, men har andra arbetsuppgifter. Något som gör att det ser bättre ut på papperet än i verkligheten.
Ingvar Petersson är arbetsmiljösamordnare för Seko inom kriminalvården. Han känner igen uppgifterna i undersökningen. Han tycker att det är skrämmande att det fortfarande förekommer riskfyllt ensamarbete.
– Seko har arbetat för att få bort ensamarbetet sen urminnes tider. Vi kommer inte till rätta med det och det känns väldigt frustrerande. Det får helt enkelt inte förekomma.
Ingvar Petersson misstänker att arbetsgivarna lokalt inte gör de riskbedömningar som krävs eller att man bedömer riskfyllt arbete som ofarligt.
Seko kräver att allt ensamarbete närmast de intagna försvinner, vilket i sin tur kräver att personaltätheten ökar.
Anne Chatrine Älgevik är personalexpert med särskilt ansvar för arbetsmiljöfrågor inom Kriminalvården.
– Jag vet inte om det är på det sätt som Sekos medlemmar säger. Men om det stämmer att man inte följer regelverket ute i verksamheten så är det tragiskt, säger hon.
Kriminalvården genomförde för cirka ett år sedan en undersökning om ensamarbete, inom en arbetsgrupp med representanter för arbetsgivare och fack. Den visade att det inte förekommer någon riskfyllt ensamarbete. Jan-Erik Josefsson är stabschef i västra regionen och ansvarig för den undersökningen. Han kan inte svara på varför resultaten skiljer sig åt.
– Seko sa redan då att de inte trodde på resultatet, säger han.
En förklaring kan vara att mätperioderna skiljer sig åt.
Jan-Erik Josefsson skulle önska att Kriminalvården hade mer resurser för att göra saker, men vi får klara oss med det vi har, säger han.
Kriminalvården har den senaste tiden larmat om att det fattas pengar till planerade anstalter och häkten. Myndigheten har bara fått hälften av de begärda pengarna för nästa år.
Drygt 500 jobb kan försvinna och lika många platser, trots att antalet dömda ökar.
Seko kräver att regeringen ger kriminalvården mer resurser så att planerna kan fullföljas.
Justitiedepartementet har inte kommenterat kravet på mer resurser utan hänvisar till att det är en fråga som Kriminalvården själv får lösa.