Det är sociologiprofessor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som kommer med uppmaningen.

Familjemedlemmar försörjer varandra så långt det är möjligt, människor lever på besparingar, lånar pengar av varandra och unga bor kvar hemma, säger han.

– Den som saknar familj får vända sig till kommunens socialtjänst, som får träda in när statens system inte räcker till.

Anders Kjellberg har studerat medlemsflykten från a-kassorna efter de höjda avgifterna 2007. Men han tror inte att det är de som lämnat a-kassan som i första hand syns i statistiken över arbetslösa som saknar ersättning. Snarare påverkas de som aldrig gått med på grund av att det blev för dyrt.

– Det handlar i första hand om unga och personer med utländsk bakgrund som nyligen kommit till Sverige. Det är bland dem som arbetslösheten är allra högst, säger Anders Kjellberg.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, har i decennier studerat välfärdsfrågor och tittat särskilt på vilka som får försörjningsstöd, socialbidrag, från kommunerna. Och i förlängningen hur det är kopplat till det generella socialförsäkringssystemet.

Han håller med Anders Kjellberg om att många lever på nära och kära, och att det är först när den källan är uttömd som människor söker sig till kommunens socialtjänst för att få hjälp.

Tapio Salonen 01

Tapio Salonen har i sin forskning visat att en stor del, kanske majoriteten, av dem som får försörjningsstöd antingen är enbart arbetslösa och/eller har hälsoproblem.

En förhållandevis liten grupp har sociala problem som behöver en insats från socialtjäns ten. Exempelvis missbruk. Det borde vara den gruppen som får försörjningsstöd, anser Salonen. Övriga borde täckas av socialförsäkringssystemet.

Färska siffror från Socialstyrelsen visar att i juni i år hade 46 procent, 67 000 personer, av dem som fick försörjningsstöd arbetslöshet som största hinder för sin försörjning.

2011 var andelen 40 procent.

Tapio Salonen är mycket kritisk till arbetslöshetsförsäkringen som den ser ut idag. 35 procent av de öppet arbetslösa har ersättning från a-kassan, endast 10 procent har 80 procent av sin tidigare inkomst.

– Det är inte längre den omställningsförsäkring som den var från början, säger Tapio Salonen. Det beror på att arbetslöshet är något annat i dag än det var när försäkringen kom till. Då var det vanligare att man hade a-kassa mellan olika jobb och arbetslöshetsperioderna var korta.

Arbetsmarknaden såg annorlunda ut. I dag får människor med funktionshinder – även psykiska sådana som ökar kraftigt – aktivitetsersättning (tidigare sjukbidrag) i allt högre grad. Medikaliseringen, som Tapio Salonen kallar det, gör det svårt för många att komma in på arbetsmarknaden.

– Förr var det lägre trösklar till arbete, i dag ställs det höga krav på dem som söker arbete.

Det innebär att arbetslösa i dag är utan arbete under mycket lång tid och att de har svårare att klara sig ekonomiskt eftersom arbetslöshetsförsäkringen inte tar hänsyn till den ”nya arbetslösheten”.

– Systemet är till för dem som är inne i det. De har inkomstersättning, medan allt fler har grundersättning eller någon form av minimiersättning.

– Problemet är när arbetsmarknadens parter är överensom att i första hand skydda dem som är inne men inte dem som aldrig kommit in. Det blir en övervältring till försörjningsstödet och därmed omvandlar man strukturella problem till individuella.

Nästa stora fråga som återstår att analysera, enligt Tapio Salonen, är hur mycket de har att leva på som får någon form av ersättning via arbetsmarknadspolitiken.

Enligt statistiken har de ersättning, aktivitetsstöd och ut- vecklingsersättning, men hur låg den egentligen är framgår sällan. Utvecklingsersättningen för de yngsta är så låg som 48 kronor per dag. Andra kan ha en ersättning på 223 kronor per dag (akti- vitetsstöd) om de deltar på heltid i ett program och det räknas då som beskattningsbar inkomst.