Frågorna ställs av Sekomedlemmar på Bolagsverket. De har sett hur deras löner de senaste fem åren halkat efter, till och med backat, i jämförelse med andra, och vill ha en ändring.

En medlem och anställd som Sekotidning­ en talat med säger att det känns hopplöst.

Johnny Karlsson är en av tre förhandlingsansvariga i Sekos klubb på Bolagsverket. Han håller med om kritiken och säger att ledning­ens lönepolicy verkar vara att öka skillnaderna mellan olika grupper av anställda. Chefer har fått stora påslag de senaste åren, medan de lägst betalda fått betydligt mindre.

–Redan på 1990-talet när vår verksamhet var en del av Patent­ och registreringsverket var lönerna hos oss mycket sämre än på and­ra myndigheter. När vi blev egen myndighet och fick HG Wessberg som generaldirektör sa han direkt att ”det ser inte bra ut med lönerna”, säger Johnny.

HG Wessberg, sedermera moderat stats­ sekreterare, påbörjade en extra satsning och under flera år avsatte Bolagsverket rejäla påslag till de grupper av handläggare som låg lägst. Det rörde sig om upp emot 5 procent.

– Men så vände vinden och de satsningarna minskades. Eftersom cheferna samtidigt fick extra stora höjningar vid lönerevisioner och nyanställningar har skillnaderna ökat igen.

Klubben har tagit fram statistik ur den statli­ga statistikdatabasen Besta för de fyra senaste åren där all personals löner befattningar finns registrerade. Den visar att 200 av Bo­lagsverkets 500 anställda ligger långt under medellönerna för handläggare på de statliga myndigheterna. Det är minst 10 procent. I en av grupperna är skillnaden hela 15 procent.

Däremot är det tvärtom på chefsnivå. Av­ delningschefer, enhetschefer och sektions­ chefer, ligger från 13 till 31 procent över medel för andra myndighetschefer i motsvarande befattningar.

Den enda förklaring som Johnny fått från ledningen är att det handlar om utbildning och att det ärmarknaden som styr. Detta trots att det finns en rad lönekriterier i den individuella lönesättningen.

 – Det måste till en förändring nu. De dåliga lönerna gör att vi snart är tillbaka till 2002 när personalomsättningen var 22 procent, vi hade svängdörrar, folk började och slutade lika fort.

– Vi pekade på detta och lyckades få ner personalomsättningen tack vare bland annat löneförbättringar. Bolagsverket utvecklades under en tid till en allt bättre arbetsplats.

– Vi har räddat arbetsgivaren och fått en bra utveckling i allmänhetens syn på verket. Ändå ska det inte märkas i lönekuvertet.

Under hösten har det varit lönerevision för sista gången under den här avtalsperioden och även denna gång försökte Seko få en rejäl förbättring. Frågan var uppe på konsultation på central nivå men ledde ingen vart.

Nästa gång, nästa höst när det är centrala förhandlingar och efterföljande lokala varv, är det dags, säger Johnny. 700 000 totalt extra utöver avtalet per månad ska gruppen ha, säger han. varav 400 000 är lön.

– Allt på en gång. Vi kan inte fortsätta så här.

Lönerna på Bolagsverket

Medellönerna för de lägst betalda handläggarna är mellan 23000 och 24000 kronor per månad. Med många års erfarenhet.

Den grupp som fått se sina relativlöner minska sedan 2010 tjänar kring 30 000 kronor per månad. Motsvarande befattning i andra myndigheter har 35000.

Chefer på olika nivåer kan tjäna allt från dryga 40000 till nära 70000 kronor per månad.

Åren 2005–2010 fick de lägst betalda på Bolagsverket i snitt 5 procent mer per år, utöver det som alla får del av. Efter 2010 ligger extra- pengarna på cirka 0,5 procent i genomsnitt.