Banbranschen: Digital teknik och fler maskiner på järnvägen
Automatiseringen av arbetet för järnvägstekniker har varit tydlig under 2000-talet och antalet jobb har minskat. Nu vänder trenden.
– Vi har sett en explosion när det gäller teknikanvändande och användandet av nya maskiner. För tjugo år sedan använde man mycket manuell kraft. Det är snart helt borta. Det är en enorm utveckling.
Så beskriver Björn-Inge Björnberg, branschansvarig på Seko, utvecklingen för ban-, el-, signal- och teletekniker inom järnvägsbranschen. Konkurrensutsättningen har enligt Björn-Inge Björnberg bidragit till utvecklingen:
– Företagen har många skäl till att effektivisera för att kunna konkurrera. Det var ju också ett av syftena från statens sida, när marknaden öppnades upp.
Enligt Björn-Inge Björnberg innebär automatiseringen att jobben blir mindre slitsamma och att den fysiska arbetsmiljön förbättras. Samtidigt har tempot i arbetet ökat och kompetenskraven höjts.
Antalet arbeten minskade från 1940-talet och in på 2000-talet, även sedan staten börjat satsa mer på järnvägen. Trafikverkets entreprenadkostnader har ökat med över det dubbla under 2000-talet. Ändå minskade antalet anställda under perioden.
Idag har läget förändrats. Enligt en rapport från Sveriges byggindustrier, ännu ej publicerad, ökar behovet från dagens cirka 3 500 till nära 6 000 personer om fem år, på grund av omfattande järnvägssatsningar. Det sker även om teknikutvecklingen minskar behovet av arbetskraft med upp till 1,5 procent om året.
– Det har hela tiden gjorts mer och mer, men med en stark rationalisering. När det nu kommer nya pengar måste man också ha in mer folk. Det går inte att ha färre än en person i varje maskin, säger Björn-Inge Björnberg.
Enligt Roland Bång, produkt- och metodutvecklare på Infranord, är den tekniska utvecklingen idag inriktad på digital- och sensorteknik.
– Sensortekniken innebär att vi kommer att kunna utnyttja mätvärden från tågen som indikerar fel, betydligt tidigare. Då kan vi få ut tekniker snabbare, innan felet genererar ett tågstopp.
Den här utvecklingen leder främst till förbättrat järnvägsunderhåll, enligt Roger Bång:
– Jag tror det kommer att bli så att kvaliteten höjs. Jag ser mer arbete framför mig, tekniken kommer att påvisa var jobben behövs.