Allt fler företag använder sig av olika typer av övervakning som riskerar att kränka medarbetarens personliga integritet. Det kan vara kameror som registrerar vad personalen gör, kontroll med positioneringsteknik som gps, inspelning av telefonsamtal och registrering av arbete vid dator. Liksom drog- och alkoholtester.

Målet för facken är att hanteringen av den information som arbetsgivarna samlar in ska ha så liten påverkan som möjligt på den enskilde.

Därför vill 6 F-förbunden avtala om hur detta ska gå till.

Sofie Rehnström är jurist på LO. Hon är medförfattare till en handbok om övervakning och kontroll. Den har några år på nacken och ska uppdateras, säger hon.

– Men än i dag är frågan om integritet i arbetslivet i det närmaste oreglerad. Med undantag för tvingande lagstiftning när det gäller rikets säkerhet, så finns det väldigt få regler på området. Det som finns regleras i Pul, personuppgiftslagen, och bevakas av Datainspektionen, säger hon.

Förutom Pul finns gränser rent arbetsrättsligt. Prövning av uppsägningar på grund av att medarbetare vägrar godta kontroller, kan tas till Arbetsdomstolen. AD väger då arbetsgivarens intresse av åtgärden mot graden av integritetskränkning för personen.

Foto: Karin Lindgren Strömbäck

Foto: Karin Lindgren Strömbäck

Sofie Rehnström sammanfattar läget så här:

– Det som inte är förbjudet enligt någon lagstiftning är tillåtet inom ramen för arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Personuppgiftslagen kräver dock att arbetsgivaren följer en viss process.

Hennes rekommendation är att facken tecknar kollektivavtal på området.

– I början av 2000-talet var det relativt enkelt att få till företagsavtal. Men något hände. I dag är många arbetsgivare avvisande. De tycker att det inkräktar på arbetsledningsrätten.

Fördelen med att ha ett kollektivavtal är att det ger facket möjlighet att tvista och i vissa fall använda sig av tolkningsföreträde. Det betyder att arbetsgivaren inte kan införa  en regel innan det prövats arbetsrättsligt.

– I dag är det så olyckligt – på de flesta håll – att en medlem måste bli uppsagd innan facket kan gå till Arbetsdomstolen. Då prövas om det finns sakliga skäl för uppsägningen, satt i relation till den kontroll som arbetsgivaren vill göra. Den enskilde får ta risken.

Från arbetsgivarhåll är intresset för att få fler avtal om integritet ganska svalt. Svenskt Näringsliv vill inte kommentera 6 F-förbundens krav utan hänvisar istället till Sveriges Byggindustriers förhandlingschef Mats Åkerlind.

Han tycker att reglerna i Pul och medbestämmandelagen är tillräckliga verktyg.

– Det viktiga är att den enskilde får kännedom om vad som är på gång och att arbetsgivaren samråder om detta med den fackliga organisationen.

Alla företag som har kollektivavtal omfattas av detta, säger Mats Åkerlind. BI har överenskommelser med Seko och Byggnads om att arbetsgivaren ska informera facket och förhandla när olika typer av gps-system ska införas.

– Det, tillsammans med lagstiftningen räcker långt.

akerlind

 

Mats Åkerlind tycker att det finns gränser för hur långt arbetsgivaren kan gå. Till exempel ska inte personlig information spridas hur som helst. Det får inte bli allmängods.

– Men om en anställd ska ploga snö, är det bra att veta om hen plogar på rätt gata. Det kan ligga till grund för faktureringen. Och positioneringssystem är en säkerhetsfråga om något händer, säger Mats Åkerlind.

Bygger inte relationen mellan arbetsgivare och anställd också på tillit?

– Jo, men det räcker inte. Det finns ingen garanti för att den som kör tunga fordon är nykter. Därför kan alkolås vara nödvändigt