1,4 miljarder till kriminal­vården – inga öronmärkta pengar till utbyggnad

–Det är välkomna pengar, de behövs i verksamheten, säger Christer Hallqvist, ordförande för Seko Kriminalvård.

Seko vill att pengarna ska öronmärkas till utbyggnad och till att förbättra villkoren för personalen och till att utveckla arbetsrollerna inom kriminalvården.

De senaste åren har varit tuffa för personalen med överfulla anstalter och häkten och en ökning av hot och våld som en följd av trängseln.

Sekos önskemål om öronmärkta pengar får inte gehör. Varken justitieminister Morgan Johansson eller Kriminalvården kan redogöra för exakt hur de nya pengarna ska användas.

”Klarar uppdraget”

–Myndigheten förfogar själv över sina medel, med en viss styrning från regeringen, uppger justitieminister Morgan Johanssons pressekreterare Sofie Rudh.

Kriminalvårdens presstjänst beskriver anslagshöjningen som en möjlighet att ”klara uppdraget”. Pengarna ska bland annat användas till att betala hyra för fler platser på anstalter och häkten, fler anställda och säkerhetshöjande åtgärder. Om budgeten går igenom tillkommer ytterligare 200 miljoner i permanenta anslag från 2024.

Det finns inga löften om medel till förbättringar av villkoren för personalen.

Enligt Martin Klaar på Kriminalvårdens HR-avdelning är det av stor vikt att fort- och vidareutbildning kommer igång för att ge medarbetarna möjlighet till kompetensutveckling. Utbildningarna har legat nere under pandemin, men nu finns planer på att starta igen. Till det behövs inga anslagshöjningar.

Kriminalvården får mer pengar för att bygga ut och kunna ta emot fler dömda och häktade. Men ansvaret för att bygga ligger på en annan aktör. Det statliga fastighetsbolaget Specialfastigheter bygger, förvaltar och hyr ut lokaler till Kriminalvården.

Processen när en anstalt eller häkte byggs går till så att Kriminalvården tar reda på behovet av platser och fattar beslut att det ska byggas. Var man ska bygga är en fråga som även involverar kommunerna, som ger bygglov.

När beslut är fattat tar Specialfastigheter över som byggherre. Byggkostnaderna täcks av lån och kommande hyresintäkter från Kriminalvården.

Specialfastigheter får inga anslag från staten. Men betalar in sin vinst till staten varje år. Drygt 600 miljoner 2020.

Stor ökning av fängelsedomar

För att det ska bli verklighet av Kriminalvårdens byggplaner måste alltså flera instanser vara överens. Det kan ibland ta många år innan spaden sätts i marken. Kriminalvården och Specialfastigheter hade nyligen en långvarig tvist om hyran för lokalerna, vilket stoppade flera projekt under ett par år. Parterna är nu överens.  

Behovet av platser inom Kriminalvården har ökat kraftigt bland annat på grund av straffskärpningar för flera brott, samtidigt som polisen blivit mer effektiv i sitt arbete.

Antalet utdömda fängelseår har ökat med 40 procent på tre år, från drygt 8 000 utdömda fängelseår 2017 till över 11 500 under förra året.

Enligt Kriminalvårdens senaste prognos behöver antalet platser öka till 10 000 på anstalter och häkten fram till 2030. Det är 3 400 fler platser än i dag.

Flera byggprojekt pågår runt om i landet, bland annat utbyggnad på anstalterna Hall, Tidaholm och Sagsjön. 2022 öppnar den gamla anstalten i Härnösand igen efter renovering. I Kalmar och Trelleborg finns planer på helt nya anstalter.