Forskare: Järnvägen behöver en nystart

Ulla Juntti och Uday Kumar är forskare inom drift- och underhållsteknik vid Luleå tekniska universitet.  De pekar ut flera brister som får stora konsekvenser för tågtrafiken på järnvägen.   

De menar bland annat att affärsmodeller och upphandlingar bör göras om och att det finns logistikbrister. Det har också varit för mycket fokus på att åtgärda akuta fel på järnvägen i stället för att göra förebyggande insatser. 

”Kontrakt bör göras om”

Ulla Juntti anser att järnvägspengarna som Trafikverket får går till andra saker än till banarbeten. 

– Det går att få ut mer jobb för pengarna. När ett fel uppstår kostar det mer pengar och kortar livslängden på anläggningen. De kan även medföra olyckor och tågförseningar, säger hon. 

Kontrakten mellan Trafikverket och järnvägsföretagen bör göras om, menar Ulla Juntti. Idag upphandlas många kontrakt till lägsta pris.

– Det leder till att entreprenören måste pressa kostnaderna och sina resurser otroligt mycket för att vinna kontraktet. Det blir inte bra för järnvägen och ger inte utrymme för innovationer. 

Ulla Juntti föreslår i stället att avtalen blir målstyrda och i nära samverkan med beställaren. Entreprenörer som lyckas genomföra förebyggande arbeten i tid får i så fall en bonus.

Logistikbrister på järnvägen

Uday Kumar ser det som ett problem att nuvarande logistik kring järnvägsunderhållet är splittrad, med 34 olika kontraktsområden som sköts av flera entreprenörer. 

Vid sidan av detta upphandlar Trafikverket tjänster från andra företag som tillverkar och lagrar komponenter till järnvägen. Detta eftersom det kostar mycket för järnvägsföretagen att exempelvis ha ett eget lager av sliprar. 

– Det funkar att ha ett litet lager så länge inget allvarligt händer. Men som vi såg på Malmbanan när ett godståg spårade ur, så fanns det inte tillräckligt med slipers. 

Detta ledde till att återställandet av Malmbanan tog längre tid och bland annat gruvjätten LKAB förlorade mångmiljonbelopp om dagen.