– Jag ser det som att vi återupprättar den tidiga arbetarrörelsens idé att vara en social rörelse, inte bara ett parti och en fackförening. Förr var arbetarrörelsen aktiv i kvarteret, byggde upp samlingslokaler och ytor för diskussion och demokratiskt engagemang.

Stellan Elebro, en av grundarna till den ideella demokratiföreningen Öppna Holmsund, vill knyta an till den gamla arbetarrörelsens arbetssätt och ta ansvar för helheten.
– Den delen har rörelsen tappat i och med att staten och kommunen sedan 70-talet förväntas ta hand om allt. Den stora morsan staten. DDR-Sverige brukar jag kalla det, säger Stellan med ett leende.

Stellans förening, Öppna Holmsund, bildades 2013 och har sedan 1 maj i år en egen fritidslokal mitt i byn. Industrigatan, närmare bestämt. En adress som taxichauffören tvekar lite inför.

– Kan det verkligen stämma, undrar han. Mäster Erik, försöker jag, är det mer bekant?

– Självklart, det vet jag precis.
Vi rullar in framför det nedlagda hotellet, mitt emot Holmsunds före detta kommunkontor. Jag har kommit rätt.

”Nedlagt” och ”före detta” kan låta som om det här en är en utdöende bygd, som om det lokala samhället gett upp. Om man ska tro Stellan
Elebro är det i själva verket precis tvärtom.


Öppna Holmsunds lokal finns i det gamla hotellet – Mäster Erik kallat. Föreningen har öppnat en ”yta för gemenskap”, en plats att
”solidarisera sig på”, en plats att ha kul och bebo. Öppen för alla. Samtidigt med en eller ett par särskilda målgrupper: asylboendet i samma hus och unga bybor som söker ett sammanhang.

– Vi i Sverige har ju ett klassiskt sätt att umgås och lära oss saker på, det heter fika. Det är en stor och viktig del av vår verksamhet, säger Stellan Elebro.
I det gamla hotellet huserar även andra – det redan nämnda asylboendet med ett 20-tal boende, föreningslokalen, en garnaffär, ett rum för en modelljärnvägsförening, spillrorna av ett tropikhus, samt barnavårds- och mödravårdscentral för Holmsund och Obbola.
Det är demokratiföreningens lokal och Stellan Elebro som är målet för mitt besök. Det är den ideella kraften och lusten hos Stellan som jag ska försöka få fatt i.

Sedan 1 maj har Öppna Holmsund tillgång till lokalen i källaren på Mäster Erik och det har i grunden förändrat verksamhetens innehåll. Föreningen har funnits sedan 2013. Här har föreningen skapat en mötesplats för alla som vill fika, spela spel, titta på film, delta i studiecirkel, använda datorerna, spela X-box, låna böcker, rita och måla eller kanske hitta en ny klänning eller annat plagg.

Studiefrämjandet stöttar med pengar till hyran genom studiecirkelstödet, men allt arbete är ideellt.
En tanke med att placera lokalen just här är alltså närheten till asylboendet en trappa upp. Att öppna ett utrymme där även den som är nyanländ till Sverige kan hänga, spela, fika och prata. Utan att det kostar ett enda öre. ”Sharing is caring”, som det står på en liten
lapp på väggen i fikarummet.

– Fildelningsgenerationen kommer inte att ringa regeringen och fråga om lov innan de startar ett eget bibliotek, en insamling eller delar med sig av vad de har hemma. De kommer bara att göra det, säger han. Så är 2000-talet.

Samtidigt tror Stellan att arbetarrörelsen kan hjälpa unga människor att bygga föreningar, att skapa ytor och sprida kunskap om hur man kan göra.
– Det uppstår sociala rörelser i mikroformat hela tiden. Det gäller att binda samman dessa.

När Stellan Elebro inte ägnar sin tid åt föreningsliv arbetar han heltid som lokalvårdare på en industri utanför Umeå. Städbolaget han är anställd på har kollektivavtal med Seko. Stellan är medlem och sedan ett år tillbaka ungdomsansvarig i region norra Norrland. Han är också ledamot i klubb civils styrelse.

– Jag ska rekrytera ungdomar till facket, säger han. Med moderna metoder. Inte så lätt när så många unga lever ”atomiserat”, ensamma kan man säga. Många har sin gemenskapi sociala medier och vill ha snabba beslut och reaktioner. Facket kan inte måla upp bilden av fackliga möten som består av två timmars tråkigt sammanträde.

Mellan det fackliga uppdraget och det ideella engagemanget är det en självklar röd tråd enligt Stellan.

– Den som vill påverka samhället måste vara aktiv i samhället i sin helhet. Det går inte att klaga på jobbet, eller sitta hemma och gnälla om hur kvarteret blir utan att göra något, ta initiativ, säger Stellan.
Stellan menar att föreningen tar vid där den gamla socialdemokratin fanns:
– Öppna Holmsund ska fylla det vakuum som skapats av att arbetarrörelsen lämnat sitt sociala arv bakom sig. Och vi ska fylla det med vår berättelse om solidaritet, inte lämna åt Sverigedemokraterna att fylla det med sin om vi och dom.

I Holmsund, Umeå och Västerbotten som helhet har Sverigedemokraterna, SD, ett lägre stöd än i riket i genomsnitt. Andelen röster ligger mellan 2 och 8 procent beroende på valkrets.
Stellan Elebro hoppas att det beror på det engagemang som många i samhällena i länet har. Hans egen förening är bara ett exempel.

Det sociala centret, som lokalen kallas på affischen på ytterdörren, är öppen söndag, måndag, onsdag och fredag från klockan 18 och några timmar framåt. Ibland är det organiserade aktiviteter och då kommer mycket folk, som när en av de syriska flyktingarna på asylboendet spelade musik från hemlandet.
– Då var det fullt här, säger Stellan.
En annan gång samlade föreningen in kläder till behövande, med hjälp av kyrkan i byn. 50–60 familjer dök upp.

Många tjejer är aktiva, enligt Stellan. Men det är bara killar i föreningens styrelse.
– Patriarkalt förstås. Ändå. Det är kvinnorna som är samhällsmedvetna, det är hos dem vi har vårt största stöd. Killarna är svårare att locka.
En cirkel om flugfiske funkade för killarna och fiske lockar alltid, lägger Stellan till. Inte minst våra nyanlända svenskar.

Vissa vardagskvällar är det lite glesare med besök i lokalen. I dag är det ett sådant tillfälle. För Stellan, som kommer direkt från jobbet,
spelar det ingen roll. Han är full av energi.
– Sedan jag slutade titta på tv på kvällarna orkar jag mer. Vi engagerar oss även i frågor som rör lokalsamhället, skolan och så.

En besökare kommer släntrande. Det är Clement Igbinoyia som tittar i klädkorgen, men sätter sig efter en stund vid X-boxen och spelat
Fifa 13. Stellan hänger på. Clement har bott på Holmsunds asylboende i ett år, har fått arbetstillstånd och jobbar med att dela ut reklam. Snart hoppas han få besked om uppehållstillstånd. Under tiden trivs han med att gå till föreningslokalen på lediga stunder.
– Jag vill gärna bo i Holmsund eller Obbola när jag fått stanna, säger Clement.

Den här hösten har många flyktingar sökt sig till Europa. En stor del kommer från Syrien och har haft Tyskland eller Sverige som mål och sökt asyl här. Många svenskar har visat ett stort engagemang, arbetat ideellt, privat och/eller i en förening.

För Stellan Elebro och hans föreningskompisar har det blivit en självklarhet att dela med sig av sin tid och sitt engagemang. En insikt som vuxit fram med tiden.

Varför bryr du dig om andra människor?
– Det kommer nog från min tid i Stockholm. Där såg jag människor som arbetade, pendlade och bodde. Det var deras liv. Jag tänkte att så var det inte när jag växte upp i Holmsund och Obbola. Vi är människor och behöver varandra.
– Jag har också en tradition hemifrån med fackligt och politiskt aktiva föräldrar. Men det betyder inte att jag tycker att facket och politiken
ska fixa saker åt oss. Vi måste ta tag i saker själva, organisera oss. Inte bara klaga. Är det någon makthavare som inte gillar det,
så är de motståndare till demokrati.

Stellan Elebro

ålder 33 år. yrke Lokalvårdare. bor I Holmsund. familj Sambo och hund. fritid Håller på IFK Holmsund och Björklöven