Hur ska man göra om man har ett stillasittande arbete?

– De små sak­erna spelar stor roll. Ta trapporna istället för hissen, använd dig av ett höj­ och sänkbart bord. Att stå och jobba liksom regelbundna pauser gör stor skillnad för kroppen.

Spelar arbetsplatsens utformning roll?

– O ja, rörelsetänket ska in redan när man planerar en ar­betsplats. Bygg så att rörelse blir inbakat i jobbet. Det görs också i stor utsträckning nu för tiden. Breda trappor som uppmuntrar till motion. Ståbord med möjlighet att variera sin arbetssituation.

Tommy Olsson vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM). Bild: Privat

Om man redan har ett jobb med fasta rum?

– Prata ihop er i arbets­gruppen och med chefen och försök hitta de små medlen som behövs. Skicka inte mejl till kollegor utan gå till dem. Variera kroppsläget under dagen. Ha gående utvecklingssamtal. Man tänker bättre om man rör på sig.

Varför är fysisk aktivitet så viktigt?

– Det metabola systemet är väldigt beroende av det. Vi gjorde av med upp till 2 000 kilokalorier mer dagligen för hundrafemtio år sedan. Sedan kom bilen, telefonen, tv:n och datorn. Om du tar bilen till jobbet, sitter på din stol hela dagen och äter snabbmat så är risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt och stroke betydligt högre.

Behöver man motionera massor?

– Inte alls, om man rör sig tre till fyra minuter varje halvtimme kan man ha påtagliga effekter på bland annat socker­ balans och blodtryck visar en färsk studie. Ta vara på all gratis motion du kan få. Ha papperskorgen långt bort så att du måste resa dig upp. Vi bör också försöka röra på oss under fritiden så vi blir varma och svettiga några gånger i veckan.

Hur gör du själv med att få in motion i vardagen?

– Jag cyklar till jobbet, tar trapporna, står och jobbar förutom när jag har patienter. Jag försöker vara rörlig mest hela tiden och har svårt för längre sittande möten.

Spelar inte kosten stor roll för hjärt-kärlsjaukdomar och diabetes?

– Jo, snabbmaten är ofta alldeles för fet, salt och kaloririk vilket ökar risken för fetma, dia­betes och hjärt­kärl­sjukdom. Omvänt kan en balanserad kost med adekvat kaloriinnehåll och ”rätt sorts” fetter vara skyddande mot hjärt­kärlsjukdom.