Facket: Svårt behålla personal i Försvarsmakten med våra löner
Uppbyggnaden av försvaret ska intensifieras. Men låga löner gör det svårt att rekrytera och behålla personal till Försvarsmakten, anser facket.
Uppbyggnaden av totalförsvaret måste intensifieras och samtliga försvarsgrenar ska stärkas. Det var budskapet från statsminister Ulf Kristersson (M) vid tisdagens regeringsförklaring.
Sedan tidigare står det klart att försvaret ska växa kraftigt eftersom Sverige är på väg in i Nato och omvärldsläget har försämrats. Allt från yrkesofficerare till civilanställda ska utökas.
Men Sekos representanter är oroade över att försvaret inte hinner rekrytera i tillräckligt snabb takt.
– Vi upplever att vi får fler uppdrag att lösa, men rekryteringen hinner inte i kapp, säger Thomas Klasson som är ordförande i Seko Försvar klubb Svealand.
Svårt behålla personal i försvaret
Nyligen samlades representanter från alla organisationsenheter för att diskutera personalläge och vidareutbildning.
Trots olika utbildningsinitiativ för att få folk att stanna i Försvarsmakten är det svårt att behålla personal, konstaterar Sekos företrädare.
– Vi konkurrerar med en öppen arbetsmarknad och har inte de löner som finns på annat håll, säger Thomas Klasson.
Hård konkurrens om IT-personal
Matz Felix från Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) håller med.
– När det gäller IT-personal har vi svårt att erbjuda löner som nyutbildade ens vill ha, så det är jättesvårt att behålla folk, säger han.
Personaldirektören: ”Tuff uppgift”
Fredrik Ståhlberg, som är tillförordnad personaldirektör på Försvarsmakten, förstår fackets oro.
– Det är en tuff uppgift att behålla hög kvalitet och samtidigt bli väldigt många fler. Jag är imponerad över hur personalen löser uppgifter där ute, men förstår att det kan vara tungt också, säger han.
Han ser ett stort intresse för att arbeta inom Försvarsmakten, men säger att det hela tiden uppstår vakanser när försvaret växer kraftigt.
– Att utbilda fler samtidigt som nya förband sätts upp är en balans mellan uppdrag och resurser. Därför viktigt att vi också bibehåller vår personal samtidigt som vi rekryterar och växer, säger han.
Ser över lönerna
När det gäller lönefrågan poängterar Fredrik Ståhlberg att Försvarsmakten som statlig myndighet inte får vara löneledande.
– Men Försvarsmakten har ett uppdrag att växa med hänvisning till det skarpa omvärldsläget. Då måste vi också jobba med lönemålbilden. Lön är inte allt, men det är viktigt, säger han.
800 fler civilanställda till försvaret
Så snart som möjligt ska Sverige nå 2 procent av BNP i försvarsanslag, men senast 2026. Det är budskapet från den tillträdande regeringen.
När det gäller finansieringen av försvaret säger Ulf Kristersson att han inväntar överbefälhavarens utredning om behovet av finansiering. Detta är planerat till den 1 november.
I somras uppdaterade Försvarsmakten sitt förslag till budgetunderlag för 2023. Fram till 2025 vill försvaret anställa ytterligare 400 yrkesofficerare, 500 kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän respektive 800 civila arbetstagare, jämfört med redan beslutade nivåer.
I dag har Försvarsmakten 24 000 tillsvidareanställda, varav 8 900 med civil tjänst.
Källa: Försvarsmakten