du vaknar i en rörelse

musklerna minns arbetet och

sorterar bland arbetsuppgifterna

hänger tvätt, byter blöjor, scannar varor

 

innan väckarklockan ringer

har du redan bytt om,

stämplat in,

sprungit dig trött

 

när du faller in i dina drömmar

är det från stegar,

från byggnadsställningar

och tak

 

utan skyddslina

vaknar du kallsvettig upp i nätternas mörker

livrädd över att ha glömt en boende,

lämnat någon att dö ensam,

matförgiftat en skolklass

 

arbetsuppgifterna jagar dig och

hinner alltid i kapp

 

du tänker:

jag har bara två händer

 

om dagarna följs de av

utnötningens tålamod och

stressens hastiga skador

 

ett finger i en klyvsåg,

en hand i ett valsverk,

en rygg i lyftet av en brukare

 

men dina händer är inga tänger,

din kropp är ingen maskin,

du är inte utbytbar i denna världen

 

detta är ändå din rädsla:

att snabbt kunna ersättas av någon annan

 

den tanken jagar dig om nätterna:

att dina händers hastighet inte räcker till

 

men andras händer är inget hot

de delar tyngden,

vi är inte fiender i denna världen

 

för det här är våra kroppar, vi har en var

det här är våra händer, två till antalet

multiplicerade

med mina, dina,

hela kedjan av alla händer som fattas oss

 

du vaknar i en rörelse,

föreställer dig tyngdens lätthet

delad mellan oss, tänker:

vi har så många händer