När Reinfeldt och övriga statsråd inom alliansen applåderar och välkomnar att facken tecknar kompletterande försäkringar för sina medlemmar, demonstrerar de en häpnadsväckande brist på kunskap om arbetslivets villkor i allmänhet och arbetarklassens i synnerhet. Kollektiva tilläggsförsäkringar för arbetare är så dyra att många av fackförbunden avstår. Och varför ska arbetare betala två gånger för att få ett fungerande skydd vid sjukdom eller arbetslöshet?

Socialförsäkringarna och a-kassan framställs i debatten som gökungar som stjäl resurser från angelägna behov. Fakta är att a-kassan gav staten ett överskott på ca 7,6 miljarder kronor förra året 2012, att sjukförsäkringen redovisar ett överskott på 12 miljarder kronor 2012/2013 och att socialförsäkringarna ger ett överskott på 90 miljarder kronor 2010-2014. Staten tar in mer i avgifter än vad som betalas ut till försäkringstagarna.

Inkomstbortfallsprincipen är ett minne blott eftersom A-kassan är mer eller mindre i spillror och enligt en studie från OECD en av Västvärldens sämsta A-kassor!

Ju mer socialförsäkringarna och A-kassan försämras och när fler och fler hamnar över den så kallade brytpunkten desto mindre intresse av att finansiera våra socialförsäkringar!

Taket i a-kassan måste höjas i annat fall mister den all legitimitet. En fungerande a-kassa gör att arbetsmarknaden och ekonomin som helhet fungerar bättre, för höjt tak betyder en hel del ur tillväxtsynpunkt. Mer pengar i plånboken hos dem som drabbats av arbetslöshet, stimulerar ju naturligtvis ekonomin, och om man vet att det inte innebär ekonomisk katastrof när man förlorar sitt arbete kommer fler att våga byta jobb eller vara beredda på att byta yrke!

Att Sverige länge hade en generös och välfungerande a-kassa har med all sannolikhet bidragit till svensk ekonomis konkurrenskraft, genom att underlätta strukturomvandling och omställning!

Så valet står mellan en gemensamt finansierad välfärd, med rimliga ersättningar och regler, eller en privat välfärdsmarknad med privata försäkringslösningar, det är detta vägvalet vi står inför! För mig är valet lätt, jag vill leva i ett samhälle där empati och solidaritet med våra medmänniskor ska råda, inte i det samhälle som Reinfeldt och övriga pakten håller på att skapa där egoismen breder ut sig hela tiden!