Sommaren börjar vinka för avsked. Den liksom ställer sig i en gard mot höstens regn och rusk. Havsvattnet är grönt av alger och luktar värre en den värsta skunk.

Som pensionär har jag det skönt här ute vid havsbandet, gömd mellan vatten, kobbar och vackra träd. Pensionen räcker till välmående tack vare ett väldigt billigt boende.

Värre kan det bli för er som är yngre och är tvungna att knega mycket och länge, för att få ihop till hyra och mat. När ni blir gamla skall ni börja leva av en pension som kanske inte ens räcker till gröten.

Önskan är ju att bostäder för vanligt arbetande folk har byggts i massor så ni slipper sova på gatan.

Pengarnas makt gör även röda fanans folk knäppa i roten.

Det märks ju nu tydligt att vårt största så kallade arbetarparti ligger i djup dvala sedan länge. Statsministern som ser så rar och vänlig ut har nog andra tankar i skallen än att se till att vi alla mår bra.

Vänstern har fått en ledare som törs agera på ett starkt sätt. Kanske hon kan få resten av den röda fanans folk att vakna upp så att även dessa börjar göra rätt för sina höga löner.

Det känns liksom i kroppen att vi, det vanliga folket, kommer att få det sämre och sämre. Pengarnas makt gör även röda fanans folk knäppa i roten. Att kämpa för den stora massan tillhör numera det förgångna.

låt er inte luras av borgarnas välsmorda tungor

Statsministern och hans närmaste regeringsmedhjälpare måste bort, det är ett faktum. Nästa val blir avgörande för många år framåt. Borgarpartiernas tankar känner vi till sedan gammalt, låt er inte luras av deras välsmorda tungor.

Den ende ledande politiker som pratar för det vanliga folket är vänsterns nya ledare Nooshi Dadgostar, men alla låter ju bra och trevliga i början, så man vet ju aldrig. Helt klart är ju att nu måste vi se till att det blir en vändning annars är det rökt för lång tid framöver.

Jag undrar vad Tage Erlander skulle säga om situationen i dagens svenska politik? Kanske man ska knalla över till hans grav där borta vid Ransäters kyrka för att se om jorden skakar där han nu ligger, bunden i röd ilska och vilt benägen att komma upp ur graven för att reda ut eländet i vårt röriga land.

Insändaren skrevs innan Stefan Löfven meddelade sin avgång.

Stolt arbetare