Industrin är Sveriges motor. Många svenska företag håller världsklass och bidrar till exportinkomster som betalar för grundläggande funktioner som skola, vård och omsorg. Tyvärr hänger den svenska infrastrukturen inte alls med i utvecklingen. Det leder till fördyrade transportkostnader, hämmad tillväxt och försämrad konkurrenskraft. Det tydligaste exemplet är järnvägen.

Sverige är glesbefolkat med exportberoende industri. Det är långt till marknaderna där industrin säljer sina varor och vårt land har små lokala regioner som måste länkas samman. Därför är det är nödvändigt att ge industrin kompensation för avståndshandikappet till den europeiska marknaden. Lösningen är en infrastruktur som presterar i världsklass.

Granskningen som Dagens Arbete och Sekotidningen har gjort visar tyvärr på motsatsen. Istället för kompensation får industrin nackdelar när det gäller kostnader, tillväxt och konkurrenskraft. En mängd flaskhalsar inom väg- och järnvägsnätet bidrar till att transporterna av industrins varor och produkter inte går väsentligt snabbare än cykelfart.

Allt fler tåg trängs på de slitna svenska järnvägarna där både person- och godstrafik ökar kraftigt. Samtidigt håller järnvägsnätet på att falla samman.

Trafikverket konstaterar att det totala antalet anmälda fel per spårkilometer ökade på alla banor utom de som hade liten eller ingen trafik under förra året. 660 spårväxlar behöver bytas ut, men bara 25 byttes under år 2013. Det uppdämda behovet av att byta ut spår ligger på 1 400 kilometer, men 2013 byttes bara 90 kilometer.

Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer. Vi pratar världsklass. För järnvägarnas del gäller det kortsiktigt om att säkra underhållet. En stor del av problemen på det området beror på oklarheter när det gäller hur underhållet ska organiseras. För att få samordning och kontroll över läget i spåren behöver Trafikverket få sin roll förtydligad.

I ett längre perspektiv behövs nya järnvägsspår som ger högre tillgänglighet och bättre transporttider. Utöver att stärka järnvägen för smartare och snabbare transporter behövs höghastighetsförbindelser som länkar samman de tre storstadsregionerna. Vi vill också se investeringar för att åtgärda de 100 största flaskhalsarna.

För industrin är det dessutom viktigt att se över och minska de senaste årens banavgiftshöjningar. De avgifterna höjer kostnaderna för att transportera på järnväg och bidrar till förflyttning av gods från tåg till lastbil. Ur miljösynpunkt är det en utveckling i helt fel riktning.

Malm, stål, trä och massa kommer att vara väsentliga i en ny industrialisering av Sverige. I många år fungerade sambanden mellan råvaruproducenter och industri utmärkt, men med tiden har transportförmågan halkat efter. Det krävs en långsiktig helhetssyn på infrastrukturen för att ta igen det glappet. I den helhetssynen behöver industrin och jobben, ekonomin och miljön placeras i fokus.